Naturvårdsverkets underlag till regeringen för utformning av en svensk klimatfärdplan för att nå noll i nettoutsläpp av växthusgaser till 2050

Underlaget till en svensk färdplan är en bra början, men behöver kompletteras med ytterligare sektorer och ta sin utgångspunkt i ett systemperspektiv.

Mycket teknik finns redan framme men används inte. Att förlita sig till så stor del på framtida tekniska lösningar och teknik vore förödande. Många alternativa former i kombination med beteendeförändring bland medborgarna skulle nå långt mycket längre.

Viktiga slutsatser

• Komplettera planen med de områden som saknas
• Ta utgångspunkt i ett systemperspektiv för högre effekt
• Skapa styrmedel som gynnar utveckling på flera plan
• Skapa forskningsarenor där akademi och näring möts och kreerar framtida möjligheter med hög innovationsfaktor

En vital fråga som inte beskrivs i tillräcklig omfattning är de nationella  infrastrukturinvesteringar och den infrastrukturskuld som redan finns. Ökade investeringar inom infrastruktur och att styra infrastrukturinvesteringarna till områden som ger resultat med hänsyn till klimathotet skulle skapa konkreta resultat och nya möjligheter till klimatsmarta lösningar.

Det saknas även utredning kring alternativa styrmedel, premierande styrmedel samt kostnadseffektivitetsanalys av föreslagna styrmedel. En stor del av färdplanens förverkligande är beroende av dessa styrmedel. Naturvårdsverket har också satt stora förhoppningar till CCS, vilket begränsar förslagen på alternativa åtgärder och utelämnar aktiviteter och åtgärder inom de områden som inte prioriterats. Samtidigt vill vi också påpeka att det är kombinationen av många olika insatser som kommer att göra betydande avtryck.

STD-företagen föreslår att det råd som miljöministern varit på väg att skapa verkligen kommer till stånd. Vi föreslår dock att sammansättningen i rådet inkluderar kompetens inom samhällsplanering och systemkunnande vad gäller en hållbar utveckling av samhället.

Läs hela yttrandet här