Därför är stärkt kompetensförsörjning viktigt för Sverige
Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder. Men det är inte en position som kan tas för given. Klimatomställning och digitalisering driver på strukturomvandlingen i alla sektorer och höjer kompetenskraven. Nu krävs reformer för att stärka svenska företags kompetensförsörjning så att de kan utvecklas och konkurrera på världsmarknaden. Kompetensbristen är företagens största och mest akuta utmaning och i sex av tio branscher hindrar den klimatomställningen redan idag. För sex av tio innovationsföretag leder kompetensbristen till stoppad expansion.
Kompetens är den viktigaste råvaran för fortsatt svensk konkurrenskraft. Där kompetens finns, där sker också investeringarna och utvecklas morgondagens exportsuccéer. Det är tjänsteproduktionen som fyller Sveriges exportcontainrar med värde och står för nästan 60 procent av förädlingsvärdet i svensk export. Det innebär att för varje vakans som inte kan tillsättas förlorar Sverige konkurrenskraft, intäkter och fart i klimatomställningen.
Innovationssektorn har ett stort och återkommande behov av högkvalificerade och erfarna medarbetare. Trots ekonomisk nedgång har över 54 procent av de tekniska konsultföretagen brist på arbetskraft. Innevarande halvår planerar företagen i innovationssektorn att växa med 3 500 medarbetare. Men det är en utmaning; 80 procent av Innovationsföretagens medlemmar har svårt eller mycket svårt att rekrytera.
För att stärka kompetensförsörjningen krävs åtgärder i hela utbildningskedjan. Från förskola till forskarutbildning. En STEM-satsning i grundskolan ger större valmöjligheter i livet. Ökad arbetsmarkandsrelevans och bättre utbildningskvalitet inom högre utbildning ger fler examinerade. Ett ökat utbud av korta, relevanta och flexibla kurser för yrkesverksamma stärker det livslånga lärandet och kortare tillståndstider för högkvalificerad arbetskraftsinvandring förenklar rekryteringen av nyckelkompetenser från hela världen.
Innovationsföretagens förslag i korthet:
- En nationell STEM-strategi bör ha tydliga mål, kompletteras med en handlingsplan och följas upp kontinuerligt.
- Höj utbildningskvaliteten och öka genomströmningen på ingenjörsutbildningarna.
- Inför ett nytt resurstilldelningssystem för högskolan från 2026 för ett utbildningsutbud närmare arbetsmarknadens behov.
- Kapa handläggningstiderna för arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft.
- Ta fram en nationell strategi för talangattraktion.
- Sätt ett nationellt mål om att snarast möjligt skapa förutsättningar att tredubbla den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.
- Investera 60 miljoner kronor per år för att främja Sverigebilden och mottagande av högkvalificerad arbetskraft.
- Ge högskolorna särskilt betalt för kurser för yrkesverksamma.
- Bygg ut omställningsstudiestödet snabbare.
- Inför ett kompetensavdrag för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen.