Intervju med Anders Persson, ordförande för Strategiutskottet

Intervjun är publicerad på IQ Samhällsbyggnads webbsida – länk till sidan.

Hur skulle du beskriva utskottets arbete?
– Utskottet är till för att blicka framåt, vad är det som ska och kan hända i framtiden, hur förändras samhället, vad innebär det för IQ Samhällsbyggnads arbete, vilken kunskap behöver byggas och vad prioriteras? Vår ambition är att titta längt fram i tiden, försöka förstå förändringar sker och identifiera kunskapsbehov som vi kan börja jobba med det redan idag. Vi har en bred och djup kunskap bland medlemmarna i utskottet och vi ser saker från olika perspektiv. Just detta gör det extra spännande att mötas vid samma bord och utmana oss själva. Utmaningarna är oftast de samma men alla har lite olika perspektiv på utvecklingen och framtiden. Utskottet ska forma idéer om hur vi går framåt, vilka kunskapsbehov som finns och fundera över var vi som sektor och samhälle vill vara om 20, 30 eller 40 år. Hur vi ska möta utmaningar inom t.ex. klimat- och hållbarhet, integration, bostäder, transport och infrastruktur. Klimatutmaningen är ju otroligt stor och klimatutsläppen är som störst inom bygg- och transportsektorn. Detta driver på en utveckling som kommer innebära ett paradigmskifte för hela samhällsbyggnadssektorn. Vi måste bygga kunskap för att på bästa sätt hantera och driva på den utveckling som kommer och behöver ske.

Vilka utmaningar finns det?
– Utåt så är det att synliggöra och värdesätta det samhällsvärde vi skapar. Att skapa incitament för det som bygger ett hållbart samhälle. Internt är det en lika stor utmaning att se över våra egna arbetssätt, hur vi samarbetar, hur vi hittar former för att göra saker effektivare och bättre. Det är nog en lika stor utmaning eftersom det formas av hur vi blir beställda eller hur vi traditionellt brukar göra. Då premieras man av att man gör som man alltid har gjort. Men vi måste hitta sätt där man förändrar arbetssättet helt och hållet. Där funktion och kvalitet är i fokus. För att livscykelkostnader ska sjunka, att folk ska få bostäder de har råd med, för att vi ska ha en infrastruktur och ett transportsystem som inte drabbar utan bidrar till ett bättre klimat.

Varför ville du leda utskottet?
– Jag blev tillfrågad under Almedalsveckan förra året och kände verkligen att det var mitt i prick för mig. Jag tycker verkligen om att jobba med frågor som kan påverka oss att tänka annorlunda. Det är när vi utmanar oss själva och ifrågasätter våra egna normer och tankar som vi presterar som bäst. Finns det ett bättre uppdrag än att få leda arbetet i sökandet efter vad som måste ske för att få till en förändring? Att ställa framtidens frågor och söka kunskapen vi saknar.

Vad hoppas du på att arbetet ska leda till?
– Jag tror att det kan leda till en lite förändrad syn på oss själva, att vi utmanar oss själva att göra saker på ett nytt sätt. Det kommer hända saker i den här sektorn som helt kommer omkullkasta sättet vi jobbar på idag, det kommer ske inom en snar framtid. Sen får man ju se om den förändringen har med digitaliseringen, klimatfrågan eller något annat att göra? Alla dessa faktorer gör så att vi måste förändra vårt sätt att jobba. Arbetet kommer också att leda till att vi kan kommunicera ut och ha dialog kring svåra frågor, att vi kan påverka oss själva och andra aktörer att driva på förnyelse och förändring. Företag, myndigheter och kommuner måste utmana sig själva att tänka helt nytt. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadssektorn experimentera hur mycket som helst och det är en av våra utmaningar. Vi måste kunna leverera hållbar förnyelse och förändring på ett tryggt och stabilt sätt. Det vi bygger ska användas och bidra med samhällsnytta under en lång tid. Förändringarna måste vara disruptiva nog att skapa förnyelse på riktigt, samtidigt som vi skapar hållbara samhällsvärden över tid. Det ställer höga krav men får inte hindra oss att tänka nytt och testa nya tillvägagångssätt. Kunskap, forskning och innovation ska skapa trygghet i att utveckla det som är nytt. Då vågar vi investera hundratals miljoner i något som vi vet kommer fungera.

Vad arbetar ni med just nu?
– Just nu håller vi på att utforska vilka stora paradigmskiften som vi tror kommer ske framöver, förhoppningsvis så kommer vi landa i några scenarion att jobba med. Både det digitala och klimatet är väldigt aktuellt. Vi påbörjar nu arbetet med att identifiera vilka kunskaper som krävs i framtiden och formen för hur vi ska föra den dialogen och fånga kunskaper även utanför rummet kring detta. Utskottets utsikt är längre än klimatets deadline, det är en fråga som vi måste lösa här och nu. Det som vi bygger nytt är en otroligt liten del av det byggda samhället så det kommer knappt påverka fram till 2030, vi kommer inte hinna bygga så mycket nytt fram till dess. Men långsiktigt har det en helt avgörande betydelse att vi slutar investera i byggande som bidrar till ökande klimatutsläpp.

Vad är det roligaste med arbetet?
– Jag utbildade mig till flygingenjör och då förstod jag inte att samhällsbyggnadsfrågor kunde vara så roliga. Att ha tankar och ambitioner att förändra hela samhället, att vi faktiskt kan förändra världen både lokalt men också på större skala. Om vi kan prata ihop oss och ha en gemensam agenda framåt så blir det otroligt spännande. Sen finns det så många duktiga människor som verkligen brinner för detta. Jag tror att vi i Strategiutskottet har extra roligt just för att vi får tänka på framtiden utan att ha den exakta lösningen. Vi har varit med länge och är ganska trygga med att veta att vi kommer att lösa våra utmaningar. Jag vet att vi kan bidra till att snabba på utvecklingen och bidra till att vi bygger den kunskap som krävs för en hållbar samhällsbyggnad.