Innovativa perspektiv: Vem ska bygga framtidens infrastruktur? Branschens jakt på rätt kompetens

Innovationsföretagen har tidigare utforskat olika viktiga aspekter av infrastruktur, från den växande svenska infrastrukturskulden till frågan om hur vi bygger en mer motståndskraftig och hållbar kritisk infrastruktur. Vi har belyst utmaningar, identifierat möjligheter och lyft fram lösningar som kan forma framtidens samhällsbyggnad.

En av de mest akuta frågorna handlar om kompetensförsörjning. Enligt den senaste utgåvan av rapporten Investeringssignalen förväntar sig 55 procent av teknikkonsulterna att öka antalet anställda det kommande halvåret. Samtidigt vittnar många företag om stora utmaningar med att hitta rätt kompetens, särskilt inom områden som geoteknik, multidisciplinär projektledning och markunderbyggnad.

Vi riktar nu fokus mot rätt kompetens – en avgörande faktor för att möta branschens utmaningar och driva utvecklingen framåt. Hur kan rätt kompetens och strategiska lösningar hjälpa oss att bygga en starkare infrastruktur? För att få en djupare förståelse har vi pratat med Fredrik Wallner, divisionschef Transport Infrastructure på Sweco, samt Ulrica Nilsson, divisionschef på Tyréns.

Kompetensbristen inom infrastrukturområdet är ett komplext problem som påverkar allt från upphandlingar till slutförandet av projekt. Särskilt utmanande är bristen på specialister och erfarna projektledare inom vissa nyckelområden.

Kompetensbristen är även en konsekvens av att branschen ställer höga krav på utbildning och specialisering samtidigt som lönsamheten i vissa uppdrag kan vara utmanande, vilket påverkar möjligheten att attrahera och behålla talang.

Kompetensbristen inom infrastrukturområdet påverkar inte bara enskilda projekt utan hela kedjan, från design och projektering till den slutliga driften. När nyckelkompetenser saknas kan det skapa en dominoeffekt som får långtgående konsekvenser för branschens utveckling.

– Det räcker inte med att bara anställa duktiga personer – vi måste också se till att allt runt omkring funkar. Det handlar om att ha bra utbildningar, rätt verktyg och ett system där alla kan jobba tillsammans på ett bra sätt, säger Fredrik Wallner.

Den påtagliga priskonkurrensen inom branschen skapar en ond cirkel där företag har svårt att investera i kompetensutveckling och innovation. Låg lönsamhet leder till att projekt ofta fokuserar på lägsta möjliga timkostnad i projekteringsstadiet snarare än på livscykelkostnaderna, vilket kan innebära betydligt högre kostnader för anläggningen på sikt och dessutom försvåra för bygg- och anläggningssektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Det faktum att flera beställare inte heller är öppna för att mer juniora anställda ska få delta i projekten gör det också svårare att bygga upp sektorns framtida kompetens. Detta minskar i sin tur branschens attraktionskraft för unga ingenjörer och försvårar rekryteringen ytterligare.

För att hantera den akuta kompetensbristen söker både Sweco och Tyréns lösningar utanför Sveriges gränser. Sweco har byggt upp ett nätverk av experter från hela världen för att bemanna projekt med rätt kompetens.

– Sweco har en stark internationell organisation som ger oss möjligheten att dra nytta av expertis oavsett var den finns. Men det kräver också att vi är flexibla i våra projekt, till exempel genom att acceptera engelska som arbetsspråk, förklarar Fredrik Wallner.

Det blir även viktigt att balansera internationell och lokal kompetens.

– Vi behöver internationell expertis och kapacitet, men vi får inte glömma vikten av lokal förankring. Det handlar om att bygga rätt team som förstår och löser utmaningarna i det enskilda projektet, säger Ulrica Nilsson.

Samtidigt kan faktorer som språk- och säkerhetskrav innebära utmaningar när internationella resurser ska tas tillvara fullt ut.

Ett gemensamt fokusområde för båda företagen är att stärka samarbetet mellan svenska och internationella aktörer. Genom att dela kunskap och erfarenheter kan branschen inte bara hantera akuta behov utan också skapa mer innovativa och hållbara lösningar.

– Det handlar inte bara om att fylla kompetens- och kapacitetsluckor. Internationellt samarbete hjälper oss även att tänka nytt och vi utvecklar projekten och branschen på ett djupare plan, säger Ulrica Nilsson.

En nyckelfaktor i att säkerställa framtida kompetens är att fler unga ser ingenjörsyrket som ett attraktivt karriärval. För att öka intresset för branschen deltar företag aktivt i utbildningsmässor, arbetsmarknadsdagar och samarbetar med universitet och yrkeshögskolor för att synliggöra möjligheterna inom sektorn.

Ett annat sätt att öka intresset för ingenjörsyrket är att lyfta fram branschens framgångshistorier och innovationspotential. Infrastruktur är en central del av samhället och genom att tydligare kommunicera hur teknikutveckling och hållbarhetsfokus spelar en avgörande roll, kan fler inspireras att söka sig till området.

En annan utmaning är att unga talanger har svårt att få fotfäste i branschen, samtidigt som seniora experter går i pension.

– Det ställs ofta väldigt höga krav på referensuppdrag och erfarenhet, vilket är förståeligt. Men om vi inte låter juniora få erfarenhet, hur ska de någonsin bli seniora? säger Fredrik Wallner.

– Beställarna måste i större utsträckning acceptera och efterfråga juniora medarbetare i projekten. Det är en viktig del av att bygga långsiktig kompetens i branschen, säger Ulrica Nilsson.

Ett av de största hindren för juniora ingenjörer är bristen på strukturerade möjligheter att få praktisk erfarenhet i skarpa projekt. Företag kan gynnas av att integrera traineeprogram och mentorskap som en naturlig del av arbetsflödet. Genom att låta juniora medarbetare arbeta tillsammans med seniora medarbetare kan kunskapsöverföringen förbättras och underlätta generationsväxlingen i branschen.

Att skapa en tydlig karriärväg och ge unga medarbetare ansvar i tidiga skeden kan även bidra till att behålla talanger inom företagen. En annan viktig aspekt är att anpassa arbetsmiljön för att attrahera både yngre och mer erfarna medarbetare, genom flexibla arbetssätt och tekniska verktyg som stödjer deras utveckling.

Digitalisering och AI lyfts ofta fram som nycklar till att lösa branschens utmaningar och skapa effektivare arbetssätt. Teknikens möjligheter är stora, särskilt när det gäller att optimera resurser och fatta mer datadrivna beslut.

Ulrica betonar dock vikten av att förstå, vilja och våga.

– Teknik är en möjliggörare, men den kräver att vi som bransch utbildar oss. Vi behöver utvecklas snabbare och våga testa samtidigt som vi förstår begränsningar och risker. Många små steg är sannolikt bättre än stora jättekliv. Förändring är jobbigt och alla vi som är en del av branschen behöver ta vårt ansvar, säger Ulrica Nilsson.

Både Sweco och Tyréns är överens om att tekniken inte ersätter mänsklig kompetens utan snarare fungerar som ett komplement som kan förstärka arbetet. Digitalisering kan även bidra till att göra branschen mer attraktiv för unga yrkesverksamma.

En aspekt av digitalisering som kan mildra kompetensbristen är att AI och automatiserade system kan ta över mer repetitiva och administrativa uppgifter. Detta innebär att den mänskliga kompetensen som finns i branschen kan fokusera på expertkunskap och mer kvalificerade uppgifter. Genom att låta AI hantera enklare analyser, rutinmässiga beräkningar och dokumenthantering kan ingenjörer och projektledare ägna mer tid åt komplex problemlösning och strategiskt arbete.

– Genom att använda AI smart kan vi optimera hur vi nyttjar våra resurser och säkerställa att våra medarbetares kompetens används på rätt sätt, säger Fredrik Wallner.

Detta skulle kunna vara ett sätt att både effektivisera arbetsprocesser och attrahera fler unga talanger som ser möjligheter att arbeta i en högteknologisk bransch där digitala verktyg är en naturlig del av vardagen.

Läs mer om hur Innovationsföretagen driver arbetet med att stärka  kompetensförsörjningen här: prioriterade frågor för stärkt kompetensförsörjning