Innovativa perspektiv: Arkitekt- och ingenjörsföretagens lösningar för att skapa resilient energi- och vattenförsörjning
Det fullskaliga ryska anfallskriget mot Ukraina och återkommande rapporter från svenska säkerhetspolisen om ett ökat hot mot Sverige har satt fokus på frågan om samhällets motståndskraft. Detta tillsammans med ökad risk för klimatkatastrofer har lett till en diskussion om hur samhället ska bygga, underhålla och rusta sin kritiska infrastruktur. Svenska arkitekt- och ingenjörsföretag hoppas att denna diskussion ska resultera i att offentliga upphandlingar i större grad efterfrågar just resilienta och hållbara lösningar.
Innovationsföretagens artikelserie ”Innovativa Perspektiv” utforskar denna gång temat resiliens kopplat till energi- och vattenförsörjning. Innovationsföretagen har pratat med Karin Palmblad, affärsområdeschef Resiliens på Ramboll och Ann-Louise Lökholm Klasson, vd för Sweco Sverige, för att få deras perspektiv på hur rätt kompetens och innovativa lösningar kan göra samhället mer motståndskraftigt.
Ökad efterfrågan på resiliens
Som en följd av en ökad geopolitisk osäkerhet och NATO-inträdet tidigare i år måste Sveriges totalförsvarsförmåga stärkas. Verksamheter som tillhandahåller samhällsbärande leveranser, tjänster och funktioner behöver nu identifiera vilken skada ett angrepp på deras verksamhet skulle innebära för landets säkerhet. Att bygga ett motståndskraftigt samhälle handlar samtidigt inte enbart om att anpassa sig till nuvarande hotbilder, det kräver en förmåga att förutse framtida risker. Karin Palmblad uppger att resiliens blivit del av allt fler aktörers begreppsvärld och att behovet av skyddande åtgärder blivit allt tydligare.
Karin Palmblad, affärsområdeschef Resiliens på RambollResiliens innebär för oss att skapa och vidmakthålla ett tryggt, hållbart och robust samhälle för alla.
– Resiliens innebär för oss att skapa och vidmakthålla ett tryggt, hållbart och robust samhälle för alla. Behoven har egentligen inte förändrats, men hoten har blivit allvarligare och behoven har blivit tydligare för fler vilket lett till att åtgärdsplaner för starkare skydd prioriteras, säger Karin Palmblad.
Ann-Louise Lökholm Klasson delar Karin Palmblads uppfattning och lyfter fram hur resiliens, som inte bara handlar om förberedelser mot angrepp från främmande makter utan även mot klimatkatastrofer eller olyckor, kan främja nya tekniska lösningar.
– Från att förut mest ha sett resiliens som en dyr framtidsförsäkring ser man det nu som ett sätt att skapa innovation. En utveckling vi kan se är mognaden i hur man arbetar med resiliens. Vi ser en ökad efterfrågan på tidiga utredningar och analyser kopplade till vilken motståndskraft som behövs och hur den kan åstadkommas, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco SverigeFrån att förut mest ha sett resiliens som en dyr framtidsförsäkring ser man det nu som ett sätt att skapa innovation.
Kostnadseffektiva åtgärder vid rätt tidpunkt
Företag, organisationer och myndigheter har upplevt resiliensperspektivet som kostsamt, trots att det i många fall är mer kostnadseffektivt att integrera åtgärder tidigt under projekteringsfasen än att försöka anpassa befintliga system i efterhand. Detta perspektivskifte har gjort att fler aktörer nu fokuserar på att bygga in robusthet redan från början, vilket skapar en mer stabil grund för framtiden.
– Det är billigare och effektivare att bygga in robusthet och resiliens redan från början. Men mycket infrastruktur finns redan och lägstanivån behöver höjas över hela samhället. Det blir då specialanpassningar efter förutsättningar, säger Karin Palmblad.
Ann-Louise Lökholm Klasson framhåller också vikten av tidig planering, och instämmer i att redan existerande infrastruktur kan vara mer komplex att rusta upp, även om det är fullt möjligt.
– Ju tidigare de nödvändiga åtgärderna kan identifieras i ett projekt, desto enklare är det att hitta den mest effektiva lösningen utifrån kostnad och tid. Men även befintliga anläggningar och system kan förbättras avseende motståndskraft. Det kan dock innebära betydligt mer komplexa åtgärder och störningar under tiden som man behöver ta hänsyn till, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco SverigeJu tidigare de nödvändiga åtgärderna kan identifieras i ett projekt, desto enklare är det att hitta den mest effektiva lösningen utifrån kostnad och tid.
Sweco och Ramboll har även granskat hur motståndskraftig kritisk infrastruktur, som energi, vatten och transporter, är mot översvämningar. Att skydda infrastrukturen handlar om att välja rätt plats, att säkra byggnaden, men även att förbereda sig på kaskadeffekter. Exempelvis kan en översvämning i en transformatorstation både stoppa tunnelbanan och tvinga ett sjukhus att gå över till reservkraft. Även exempelvis nödvattenplanering är viktigt för stora delar av den samhällsviktiga verksamheten. Här handlar det om att ha en beredskapsplan och att ha övat när krisen är ett faktum.
Sprid ut risken inom kritisk infrastruktur
Det är särskilt viktigt att förstå vilka delar av ett samhälles infrastruktur som är mest sårbara och hur dessa bäst kan skyddas. Exempel från branschen är att kritisk infrastruktur använder bergrum i kombination med ny teknik och IT-säkerhet. Sweco och Ramboll arbetar också med att analysera olika scenarier där lokala och modulära system kan användas för att öka robustheten i stället för att förlita sig på stora, centraliserade lösningar som ofta är mer sårbara.
– Tidigare trender har pekat mycket mot effektivitet och det storskaliga, men lokala anläggningar har fördelar kopplat till sårbarhet. Ett exempel kan vi se i Enköping, där Sweco utreder hur stadens framtida värmeförsörjning kan se ut. Där föreslår vi ett modulärt system som minskar sårbarheten jämfört med enbart en produktionskälla, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Tydligare upphandlingskrav behövs
Det säkerhetspolitiska läget har också lett till en omvärdering av hur upphandlingar för samhällskritisk infrastruktur genomförs. En av de stora utmaningarna har varit att integrera säkerhets- och resilienskrav tidigt i upphandlingsprocessen. Ofta saknas tydliga riktlinjer som gör det möjligt att säkerställa att infrastrukturprojekt verkligen lever upp till de krav som ställs för att skydda samhället i tider av kris. Även om vissa framsteg har gjorts, bland annat genom säkerhetsskyddade upphandlingar, är bristen på helhetsgrepp ett återkommande problem. Enligt Karin Palmblad på Ramboll måste även verksamheter bli bättre på att analysera vad som faktiskt ska skyddas, hur, varför, samt vad skyddet får kosta.
– Mycket handlar om att skapa en kultur och medvetenhet och hur vi tillsammans kan bygga resiliens. Det handlar inte om vi och dem, leverantör och kund. Tillsammans behöver vi förstå utmaningar och behov för att bygga vårt resilienta samhälle. Tillsynen av säkerhetsskyddsarbete i ett projekt skulle exempelvis kunna bli snäppet vassare i att konkretisera behov att förbättra skyddet tillsammans framåt, beställare och leverantör, säger Karin Palmblad.
Karin Palmblad, affärsområdeschef Resiliens på RambollMycket handlar om att skapa en kultur och medvetenhet och hur vi tillsammans kan bygga resiliens. Det handlar inte om vi och dem, leverantör och kund.
Ann-Louise Lökholm Klasson menar att mer långsiktiga strategier och tydliga krav i upphandlingarna behövs för att öka robustheten i samhällets kritiska infrastruktur.
– Det handlar om att ha en insikt i vilka verksamheter som ingår i Sveriges civila försvar och som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det är viktigt att upphandlande verksamheter identifierar sina skyddsvärden, dels för att man ska erhålla den kompetens och de tjänster som verkligen behövs, dels för att det är viktigt att förstå att den här typen av uppdrag behöver hanteras och genomföras på ett annat sätt, med säkerhet som en viktig parameter. Ju tydligare man kan vara i sin upphandling, desto större sannolikhet att man får rätt kompetens och erfarenhet så att uppdragen kan genomföras på ett medvetet och effektivt sätt kopplat till säkerhet, ekonomi och tid, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Ny teknologi som stöd för framtidens resiliens
Både Sweco och Ramboll ser att framtidens system för energi- och vattenförsörjning kommer att dra nytta av artificiell intelligens. Nya möjligheter att optimera och analysera de samhällsbärande systemens funktion kan bidra till att öka deras motståndskraft. AI kan till exempel användas för att analysera data i realtid och göra prediktiva beräkningar som optimerar systemens drift. Digitala tvillingar kan skapa virtuella modeller av ett system där olika scenarier kan testas innan de implementeras i verkligheten, vilket möjliggör mer effektiv planering och minskar risken för oönskade konsekvenser.
– AI, smarta nät och digitala tvillingar kan i framtiden spela en stor roll i att verka för ett effektivt underhåll, liksom en resurseffektiv utveckling av elnätet i Sverige. Det smarta elnätet har förmågor som gör att vi kan anpassa verkligheten bättre till modellerna, och digitala tvillingar gör att vi kan testa i det virtuella rummet först. Till exempel möjliggör de design av ö-drift, det vill säga att en del av elsystemet kan klara sig utan de andra delarna, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Karin Palmblad påpekar dock att teknologiska framsteg också medför nya risker, och att dessa måste beaktas noggrant.
– Möjligheter ökar, men samtidigt nya risker, det är viktigt att beakta dem och inte förbise dem, säger Karin Palmblad.
Strategiska partners för morgondagens resilienta samhälle
Både Sweco och Ramboll har erfarenhet av att stärka både Sveriges och andra länders infrastruktur. Förutom att Sweco i mer än 30 år har arbetat med att säkra både militära som civila byggnader och anläggningar i det svenska samhället har man även pågående uppdrag i Ukraina där man deltar i återuppbyggnaden och skapar en mer resilient vatteninfrastruktur. Sweco har även i uppdrag åt Röda Korset analyserat hur man resurseffektivt kan bygga energi- och vattenförsörjning i flyktingläger.
– När vi bygger energi- och vatteninfrastruktur här i Sverige kan samma analytiska tankesätt användas. Utmaningen ligger mycket i ägarskapet och vem som tar ansvar. Kommuner som har ägande av infrastruktur har en bättre grundförutsättning om man vill utveckla sina system, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.
Karin Palmblad, affärsområdeschef Resiliens på RambollVårt mål är att helt undvika eller mildra effekterna av störningar i våra kunders kärnverksamheter.
Som expertrådgivare har svenska teknikkonsultföretag även en roll att spela i kunskapsspridningen om vikten av samt metoder för resiliens.
– Vårt mål är att helt undvika eller mildra effekterna av störningar i våra kunders kärnverksamheter. Vi bidrar med en förståelse för behoven och vi kan uttyda kraven. Sedan vill vi sprida kunskap så att deltagarna i alla våra projekt förstår vikten av resiliens och hur varje person kan bidra, säger Karin Palmblad.