Regeringens klimatöverenskommelse sänker tempot i klimat­omställningen

– Det som är akut är att fatta beslut som faktiskt minskar utsläppen här och nu. Vi behöver svar på vilka konkreta åtgärder som regeringen kan bidra med i näringslivets pågående omställning. Ska Sverige, världen och företagen klara klimatomställningen med bibehållen konkurrenskraft kan målsättningar inte sättas på paus och politiken handla om att flytta fokus till 2045, säger Anders Persson, näringspolitisk chef Innovationsföretagen.

Igår bjöd Tidöpartierna till en gemensam presskonferens med statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen. Temat – ”Klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonoll – tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet”.  Anledningen var tydlig. För att få med sig SD så behövde regeringen ta sikte på mål bortom 2030.

Frågan som näringslivet givetvis ställer sig är om de investeringar som redan görs för att uppnå mål till 2030 kommer att löna sig. Eller om tempot i omställningen nu ska skruvas ned i väntan på oändlig tillgång på billig fossilfri el.

– Det Sverige behöver är ledarskap och långsiktiga spelregler för en framgångsrik klimatomställning. Vår regering driver nu en politik som leder till ökade utsläpp och gör gröna investeringar osäkrare. Med tvivelaktigt löfte om att en framtida utbyggnad av kärnkraften kommer lösa problemen, säger Anders Persson.

Genom att flytta fokus till netto noll 2045 så får man drygt 20 år till, eller ytterligare fem mandatperioder, på sig att bygga ut energiproduktionen. Det är ett tydligt löfte till väljare och företag – ”ta det bara lugnt, vi ska fixa billig el, allt kommer att lösa sig”. Men i praktiken innebär det att åtgärder som minskar utsläppen just nu och driver på en snabbare omställning inte får samma fokus. Eller som Tidöpartierna uttrycker det i ett gemensamt pressmeddelande, att man ser etappmålen som viktiga kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp senast år 2045.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har näringslivet satt ambitiösa mål och ambitioner för att minska klimatutsläpp och därmed stärka sin konkurrenskraft. Att flytta fokus till 2045 riskerar att strö grus i det maskineriet. Oavsett taktiska utspel i politiken kommer förmågan att bygga kunskap kring effektivt resursutnyttjande, effektiv energianvändning, cirkulära affärsmodeller och hur företag kan skapa värde utan att belasta samhället alltid att löna sig i längden. Hållbarhet är konkurrenskraft och centralt i en fungerande affärsmodell och här kan näringslivet och i synnerhet innovationssektorn bidra till att snabba på omställningen.

Klimatutmaningen handlar om så mycket mer än tillgång till energi. Klimatomställningen innebär en genomgripande omställning i hela näringslivet och i hela samhället. Att ha en tydlig riktning och hålla ett högt tempo är avgörande. Innovationsföretagen har redan tidigare pekat på ett antal åtgärder som kan genomföras här och nu . Konkreta åtgärder för att öka tempot i klimatomställningen för att nå mål 2030 och 2040 – och för att över huvud taget komma i närheten av att nå mål om netto noll till 2045.

Det är regeringens ansvar att ta tag i dessa frågor och att leverera en klimathandlingsplan som innehåller konkreta åtgärder. Oavsett hur mycket fossilfri el nuvarande eller kommande regeringar lyckas hälla in i systemet så är det att skapa förutsättningar för klimatomställningen som är det centrala. Ohållbar produktion kommer aldrig bli långsiktigt konkurrenskraftig oavsett tillgången på el. Omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle och näringsliv. Och det måste ske långt före 2045.