DEBATT: ”Framtiden kräver bättre kompetens – nu måste regeringen steppa upp”

Naturvetarnas analys av över fem miljoner jobbannonser visar att efterfrågan på medarbetare med STEM-utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik) har tredubblats sedan 2014, samtidigt som utbudet av examinerade är oförändrat. Om inga åtgärder vidtas kommer kompetensgapet snart att nå extrema nivåer.

Regeringen har äntligen insett vikten av en svensk strategi för att stärka kunskap och kompetens inom STEM-området. Som parter på arbetsmarknaden välkomnar vi det. Sveriges grannländer arbetar redan strategiskt med STEM och har etablerat nationella plattformar för att samordna initiativ som omfattar såväl utbildningsväsendet som näringslivet. Vi hoppas att regeringen låter sig inspireras av detta.

Miljontals nya jobb som kräver STEM-kompetens kommer att skapas till 2035, varav 115 000 i Sverige, enligt prognoser från EU:s centrum för utveckling av yrkesutbildning, Cedefop. Kompetensgapet är redan stort. En studie från Svenskt näringsliv visar att sex av tio branscher har svårigheter att rekrytera rätt kompetens för klimatomställningen, och tre av fyra ser problemet kvarstå till 2045.

Därför är det minst sagt bekymmersamt att svenska elevers intresse för naturvetenskap och matematik är lågt jämfört med andra länder. Allt färre söker naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet och antalet högpresterande elever sjunker, särskilt inom matematik. Enligt TIMSS nådde 12 procent av svenska elever avancerad nivå i matematik 1995, jämfört med endast 3 procent vid den senaste mätningen 2019.

Även om regeringens samlade satsningar på fler utbildningsplatser och höjd ersättning på naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar är steg i rätt riktning, kommer de inte att sluta kompetensgapet. För att få fler att söka sig till en STEM-karriär krävs stora satsningar genom hela utbildningskedjan och inte enbart på eftergymnasial nivå. 

Regeringen bör därför:

• Utse en nationell samordningsfunktion: Gör som Finland, Danmark och Norge. Utse en myndighet att samordna den nationella utvecklingen inom STEM för att förverkliga den kommande STEM-strategins mål. Stat, regioner, kommuner och näringsliv måste dra åt samma håll.

• Höja ersättningen per student på STEM-utbildningar i högskolor. Ersättningen per student har minskat i 30 år. Regeringens höjning från nästa år är därför välkommen men alltför blygsam för att verkligen ge mer lärarledd tid, fler labbtimmar och högre genomströmning.

• Stärka STEM-kompetens genom omställningsstudiestödet. Förstärk YH-utbildningar inom STEM och öka tillgången till specialiserade korta utbildningsprogram på högskolan samt förbättra avdragsmöjligheter för arbetsgivares investeringar i kompetensutveckling.

• Öka lärarbehörigheten i hela landet: Lärarnas behörighet är direkt kopplad till elevernas prestationer, särskilt inom matematik och No-ämnena. Men behörigheten och kompetensen varierar stort mellan landets kommuner och långt ifrån alla elever har tillgång till stöd i hemmet.

•  Skapa utbildningar som får fler tjejer att välja en karriär inom STEM. Könsskillnader på arbetsmarknaden bottnar i könsbundna studieval som börjar redan på gymnasiet. I somras utlovade utbildningsministern en strategi för att öka antalet kvinnor som söker sig till techutbildningar, men vi väntar fortfarande på den. För att kunna öka tillgången på kompetens är det hög tid att påbörja arbetet med att bredda talangpoolen

Sveriges möjligheter att klara klimatmål, digitalisering och en allt hårdare internationell konkurrens kräver STEM-kompetens. För varje dag utan åtgärder minskar vårt tempo i klimatomställning och digitalisering, vilket på sikt riskerar vår konkurrenskraft. Det har Sverige inte råd med.

Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef, Naturvetarna
Ana Andric, näringspolitisk expert, Tech Sverige
Joakim Bourelius, näringspolitisk expert, Innovationsföretagen
Kristine Wiklund, expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Gröna arbetsgivare