Innovativa perspektiv: AI:s intåg på arkitektkontoren

Ett komplement till den kreativa processen

Generativ Artificiell Intelligens, eller AI i folkmun, har på många kontor blivit lika oumbärligt som Officepaketet. Enligt Petra Jenning, Innovationsledare på Fojab och Temaledare för Innovationer & Nya Tillämpningar inom Smart Built Environment, står svenska arkitektbyråer inför en dramatisk utveckling. Men, det handlar om utveckling, inte avveckling.

– Jag ser generativ AI som ett komplement till den kreativa processen. Verktygen kan hjälpa arkitekter att se mer, förstå mer och bearbeta större mängder data. De nya verktygen gör det lättare att utforska olika alternativ och snabbare realisera designidéer. I slutändan handlar det om möjligheten att höja kvaliteten i den byggda miljön, säger Petra Jenning.

Morgan Lindström, IT- och Digitalchef på Tengbom, blickar bakåt och menar att det är slående hur snabbt AI-verktygen utvecklats. Han påpekar att det bara har tagit ett år att gå från rudimentära generativa modeller till dagens kraftfulla AI-system.

– På Tengbom har vi redan börjat se förändringen i hur arkitekter arbetar och tänker. Bildverktyg som Midjourney eller Photoshops Generative fill används redan för att generera skisser och väcka idéer för kreativa designuttryck. Just nu hjälper verktygen oss att utforska en mängd olika alternativ på kort tid, säger Morgan Lindström.

Johan von Wachenfeldt, VD på Krook & Tjäder, menar i sin tur att arkitektbranschen även kan se de nya AI-verktygen som en möjliggörare.

– AI kan användas för att analysera och dra slutsatser när det gäller exempelvis energianvändning och hållbarhet. AI kommer då frigöra tid till mer kreativa och komplexa uppgifter, vilket gör att arkitektyrket och arkitektens kompetens kommer att förändras och värderas annorlunda. Genom att vara med och forma teknologin kan vi säkerställa att den stöder och förstärker kreativa visioner och professionella expertis i stället för att ersätta dem, säger Johan von Wachenfeldt.

Nya krav på kompetenser: AI och programmering

För att kunna nyttja den uppsjö av AI-baserade arkitektverktyg som släpps på marknaden, måste det finnas personer som kan använda dem. Enligt Morgan Lindström är det nödvändigt att svenska arkitekturutbildningar introducerar kurser i AI.

– Arkitektutbildningen lär i dag ut gestaltning, mjuka värden och problemformulering snarare än tekniska verktyg. Arkitekterna skolas in i ett sätt att tänka så att de blir skickliga problemlösare, säger Lindström.

Även arkitektbyråerna Fojab och Krook & Tjäder menar att framtidens mest konkurrenskraftiga arkitekter kommer särskilja sig som duktiga programmerare. Det finns redan kurser som är av mer teknisk karaktär men inlärningen av programvaror kopplade till arkitektyrket sker främst i arbetslivet.

– I dagens digitala tidsålder är kunskap och lärande inte längre begränsade till skolor och universitet. Samtidigt behöver branschen förstå och anpassa sig till föränderliga teknologier. Just för detta behövs universiteten för att förbereda nästa generations arkitekter, säger Lindström.

Petra Jenning från Fojab är positiv till att låta AI vara en större del av utbildningen.

– Jag hade velat se mer av en utforskande inställning till de digitala verktygen under arkitektutbildningen. Det skulle rusta studenterna bättre för en digital byggvärld, säger Petra Jenning.

Användningen bland medarbetare måste uppmuntras

Användningen av AI i den dagliga verksamheten bör uppmuntras. För arkitektbyrån Krook & Tjäder, är det avgörande att lyssna till medarbetarnas lust och förslag. Annars riskerar man att hamna efter, menar Johan von Wachenfeldt.   

– Jag tror det är otroligt viktigt med en positiv inställning kring ämnet AI hos våra medarbetare. Hittar någon ett verktyg som funkar ihop med verksamheten lägger vi fokus på att utveckla det spåret tillsammans med våra medarbetare. Vi uppmuntrar till nyfikenhet, vilket gör att vi kan effektivisera delar av våra kreativa processer. AI skiftar så snabbt att man i dagsläget måste ha ett flexibelt synsätt på hur det bäst appliceras på arkitektföretagens kärnverksamhet, säger Johan von Wachenfeldt.

Morgan Lindström beskriver en snarlik situation på Tengbom, där medarbetare uppmanas att pröva och leka runt med de nya verktygen.

– Vi vill att AI-verktygen ska bli ett lustfyllt experimenterande och vi låter därför entusiastiska medarbetare frisätta tid för att prova. Likt techbranschens hackathons föds det där nya idéer som kan gynna hela bolaget. Informationssäkerheten får heller inte glömmas när bolag använder publika AI-tjänster. Användningen av publika verktyg kan idag begränsas av att projekt- och företagsintern information inte får bearbetas. Vi uppmanar därför leverantörer att utveckla egna AI-produkter så att informationssäkerheten kan garanteras även för företagsintern eller känslig information, säger Morgan Lindström.

En i grunden positiv inställning till implementering av AI innebär också en öppenhet för att dela insikter och data mellan arkitektbyråer. Branschen och dess projekt är mycket lokala, vilket gör att samma lösningar inte går att applicera överallt. En av utmaningarna med att utveckla nya AI-verktyg är därför att det råder ett underskott av relevant underlag att träna verktyget med. Att harmonisera data och öppna upp för mer tillgänglig information kommer vara avgörande för att maximera potentialen med AI.

Nya affärsmodeller behövs

Arkitektbranschen fakturerar som standard per timme. Teknikutvecklingen innebär att nya affärsmodeller skapas för att möta morgondagens krav.Investeringarna i AI och nya utvecklingsmetoder måste hitta sin avkastning, annars riskerar investeringarna att utebli.Morgan Lindström menar att den ökade användningen av AI och digital teknik lett till att allt fler byråer söker efter alternativa prissättningsstrukturer.

– I stället för timdebitering kan projekt värderas efter resultat. Faktureringen kan då baseras på projektets komplexitet eller hur pass väl till exempel hållbarhetskrav uppfyllts. Här måste vi vara transparenta med vad arbetsprocessen går ut på, och att våra arbetsuppgifter inte kan automatiseras eller outsourcas, säger Morgan Lindström.

Samtidigt har vi sett paradigmskiften förut, menar Petra Jenning. Dessa resulterade inte i att arkitekterna gick utan arbete eller tog mindre betalt.

– När arkitekter började rita med CAD, då pratades det om effektiviseringar och prispress. Efter en tid visade det sig att hus inte ritades mycket snabbare, då kraven och behoven i processen samtidigt ökade – kvalitetssäkring, hållbarhet och utformning. Jag tror att vi kommer se en liknande utveckling med AI. Vi ska inte blunda för de risker som finns, men genom att fokusera på de positiva möjligheterna kan vi rikta utvecklingen åt rätt håll, säger Petra Jenning.

Potential för både små och stora arkitektföretag

I samtalen framkommer det att större byråer har goda möjligheter att dra nytta av sina resurser och kompetensfördelar när det kommer till AI:s utveckling. Stordriftsfördelarna kan innebära en tillgång till specialkompetenser eller resurser som möjliggör spjutspetssatsningar. Samtidigt kan mindre arkitektbyråer, med AI:s kraft, konkurrera med större aktörer på nya villkor. På sikt kan en enskild arkitekt uträtta omfattande arbeten som tidigare krävde större projektgrupper.

Som exempel på ett stort bolag utvecklar Krook & Tjäder redan i dag egna AI-baserade

plugins och tilläggsfunktioner till sitt BIM-system. Tilläggsfunktionerna underlättar kvalitetssäkringen och kan optimera materialval och minska spill.

– För oss handlar det inte om göra en enskild del av arkitektprocessen fulländad. I stället förbättrar vi små, men många, delar av verksamheten vilket aggregerat ger resultat, säger Johan von Wachenfeldt.

Arkitekternas roll i en AI-driven Framtid

En arkitektbransch som inte bara använder AI, utan som skapar och utvecklar den, är framtiden enligt representanterna för Fojab, Tengbom och Krook & Tjäder. De byråer som kan kombinera gestaltning och lösningar för samhället med teknisk kunskap och programmering kommer att gå segrande ur det pågående paradigmskiftet. Det handlar om att kunna skapa bättre beslutsunderlag, utvärdera flera alternativa lösningar och att synliggöra värdet av de nyttor man levererar. Samtidigt innebär utvecklingen faktiska ändringar av den enskilda arkitektens arbetsuppgifter.

– Vissa delar av arkitektoniskt arbete, som repetitiva och regelstyrda uppgifter, kommer att automatiseras genom AI och på så sätt frigöra den kreativa kraften för arkitekten. Vi ser också att typiska arbetsuppgifter för våra byggnadsingenjörer utvecklas med stöd av generativ AI och på kort sikt bidrar till ökade effektivitet men på längre sikt möjliggör helt nya arbetssätt och resultat, säger Morgan Lindström.

Det är värt att påpeka att arkitekten inte arbetar ensam, utan är en viktig del av ett större kretslopp som omsätter stora mängder kapital och resurser. Trots att AI innebär nya sätt att arbeta, behövs fortfarande kompetenser som säkerställer att byggprocessen håller hög kvalitet.

– De som beställer och finansierar byggprojekt kommer alltid behöva trygghet i att vårt arbete ger kundnytta och att projekten är genomförda med en hög arkitektonisk nivå. Även om arbetsprocesser kan komma att ändras kommer arkitektens roll alltid vara kunskapsdriven och kreativ, säger Johan von Wachenfeldt.

FYRA UPPMANINGAR FRÅN ARKITEKTFÖRETAGEN