Nytt system för arbetstillstånd behöver styra hårdare mot kortare handläggningstider

Migrationsverket presenterade idag en ny modell för att hantera arbetstillståndsärenden i syfte att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Bransch- och arbetsgivarorganisationerna TechSverige, Innovationsföretagen och Teknikföretagen är positiva till regeringens ambitioner men pekar på att den modell som presenterats idag behöver vässas för att träffa rätt och ger flera inspel till utformningen av det nya systemet.

I beslutet framgår det bland annat att ambitionsnivån för inom vilken tid svar ska ges på en arbetstillståndsansökan för alla grupper sänks. Från 10 dagar till 120 dagar för de grupper som inte ses som högkvalificerade samt från 10 till 30 dagar för de yrkesgrupper som definieras som högkvalificerade.

Definitionen av högkvalificerade exkluderar tyvärr många nyckelkompetenser som behövs och kommer att sänka takten i pågående nyetableringar samt göra nya investeringar mindre attraktiva.

– Regeringens besked idag är att de flesta av de tusentals nya medarbetare som ska rekryteras till våra batterifabriker och andra verksamheter inte är prioriterade. Det är feltänkt. Chefer och forskare varken bygger eller driver några fabriker på egen hand. Valet att exkludera avgörande yrkesroller från det nya snabbspåret, såsom kvalificerade operatörer inom batteriområdet och automationstekniker, innebär att nyetableringarna försenas och tappar position mot konkurrenterna, säger Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

– Migrationsverket går från att lova svar inom 10 dagar till att svar ska ges inom 30 dagar för kompletta arbetstillståndsansökningar. Det är en alldeles för låg ambitionsnivå för de ingenjörer, programmerare och tekniker som år efter år har en beviljandegrad på nästan 100 procent och som borde kunna få svar på sina ansökningar med vändande post, säger Elin Lydahl, förbundsdirektör för Innovationsföretagen.

Teknikföretagen, TechSverige och Innovationsföretagen representerar tillsammans 6 400 företag med närmare en halv miljon medarbetare i den kunskapsintensiva industri- och tjänstesektorn. Dessa företag rekryterar varje år tusentals ingenjörer, tekniker och programmerare från länder utanför EU.

– Den globala konkurrensen om talangerna och digital spetskompetens är stenhård. Det råder stor brist och efterfrågan på kompetens inom till exempel maskininlärning, AI, mjukvaruutveckling och säkerhet. Vi har inte råd med byråkrati och dröjsmål. Det leder till att företagen tappar bort talangerna och tappar fart, att Sverige förlorar skatteintäkter och att ytterligare investeringar i Sverige uteblir, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på TechSverige.

– Vi anser att dagens befintliga certifieringssystem är av stor vikt för våra medlemsföretag, och vi är mycket angelägna om att ett nytt system utformas i nära dialog med näringslivet. Genomförandet får inte forceras, de nya servicefunktionerna som byggs upp måste testköras. Klart är att ambitionerna att nå internationellt konkurrenskraftiga handläggningstider bör växlas upp. Det nya systemet får inte skapa gränsdragningsproblem som lägger krokben för svenska företags möjligheter att investera, expandera och fortsätta konkurrera på världsmarknaden utifrån en stark bas i Sverige, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

I det fortsatta arbetet med utformningen av det nya systemet för arbetskraftsinvandring vars uppdrag tydligt är att främja näringslivets kompetensbehov vill organisationerna föra fram följande:

1. Inför ett maxtak på trettio dagars handläggningstid inom snabbspåret men sikta på betydligt snabbare hantering. En handläggningstid på 30 dagar bör formuleras som ett maxtak för handläggningstiden och inte vara Migrationsverkets ambitionsnivå. Som mål och som ambition är 30 dagar nämligen alldeles för lågt för att vara internationellt konkurrenskraftigt för denna kategori högkvalificerade arbetskraftsinvandrare med mycket hög beviljandegrad. Finland hanterar till exempel denna typ av ansökningar på två veckor.
2. Inkludera fler yrkesgrupper i snabbspåret. Den snäva tolkningen av vilka ansökningar som kan hanteras snabbare än fyra månader kommer skapa problem för de stora nyetableringar som nu planeras eller redan genomförs i Sverige. Chefer och forskare bygger inga fabriker och företag på egen hand. Snabbspårsystemet bör därför utvidgas till att också omfatta kvalificerade yrkesutbildade medarbetare. Till exempel operatörer med batteri- eller CNC-kompetens som är viktiga för att en nyetablering ska bli framgångsrik och befintliga företag kunna växa. För att Sverige ska vara attraktivt för ytterligare investeringar är det kritiskt att företagen snabbt kan få service och handläggning för hela personalstyrkan. Att Migrationsverket uttrycker att de inte har fått i uppdrag av regeringen att främja nyetableringarna är därför problematiskt och regeringen bör tydliggöra myndighetens uppdrag i detta avseende.
3. Säkerställ att näringslivets involvering i bedömningar av vilka yrken som ska ingå i snabbspåret. Myndigheter som Migrationsverket är inte experter på vilka yrken som är högkvalificerad, vilken utbildning eller yrkeserfarenhet som krävs för en viss yrkesutövning. Det är viktigt att näringslivet involveras i vilka bedömningar av vilka yrken som ska ingå i snabbspåret. Det gäller inte minst när det kommer till nya yrken, eller vid motsvarande bedömningar.
4. Beta av högen av befintliga arbetstillståndsansökningar och säkerställ att Migrationsverkets digitala plattform är fungerande och tillåter kompletta ansökningar. Det finns över 50 000 öppna ansökningar hos Migrationsverket idag. Dessa bör i största möjliga mån betas av innan ett nytt system sjösätts.
5. Korta handläggningstiden även för övriga arbetstillståndsansökningar. Utöver att vidga tillämpningsområdet för snabbspåret bör också ambitionen för övriga kategorier arbetstillståndsansökningar vara högre än att hålla ansökningsprocessen inom författningsstyrda fyra månader. Vi bedömer att det finns utrymme för högre ambitioner mot bakgrund av de nya resurser som tillförts Migrationsverket för 2023, det minskade inflödet av nya ansökningar under 2023 samt de ytterligare begränsningar av möjligheten till arbetstillstånd som blir följden av det nya försörjningskravet från den 1:a oktober i år.
6. Utred kravet på uppvisande av pass vid handläggningstiden. Ur ett företags- och helhetsperspektiv är det relevant att i handläggningsprocessen även inkludera det nya kravet även för blivande medarbetare från viseringsfria länder, sedan 1 november 2022, på fysiskt uppvisande av pass. Detta är en direkt följd av Migrationsverkets beslut och innebär att ytterligare omkring 30 dagars handläggningstid och ytterligare oförutsägbarhet tillkommer i arbetstillståndsprocessen. Fysiskt uppvisande av pass kan innebära resor på hundratals mil för hela den berörda familjen, är en del av arbetstillståndsprocessen och måste därför räknas in när Migrationsverket mäter handläggningstiden för arbetstillstånd. Det måste finnas incitament att pressa ned alla relevanta delar av processen som Migrationsverket har rådighet över.