Märket är satt – 7,4 procent över två år
Löneökningarna på svensk arbetsmarknad blir 7,4 procent över en tvåårsperiod. Detta efter att industrins parter kommit fram till en överenskommelse. ”Nivån är förstås hög men givet de mycket speciella förutsättningarna något vi kan acceptera”, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.
– Vi måste ha full respekt för att många har det svårt just nu. Sett till det tryck som facken haft på sig från sina medlemmar samt att det tecknats väldigt höga avtal i omvärlden är det på det hela en balanserad överenskommelse som stärker konkurrenskraften och ger förutsättningar för framtida reallöneökningar, säger Stefan Koskinen.
Industrins förhandlingar är över. Parterna har enats om ”märket”, den nivå på löneökningarna som sedan blir normerande för hela arbetsmarknaden. Överenskommelsen innebär ett avtal på 24 månader med en lönehöjning 2023 om 4,1 procent och en lönehöjning med 3,3 procent för 2024.
– Det är bra att det nu finns en normering. Samtidigt ser förutsättningarna olika ut mellan olika sektorer vilket innebär att nivån blir tuff för vissa branscher och företag. Inte minst inom tjänstesektorn där lönerna står för en merpart av kostnaderna, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.
Årets förhandlingar har skett i ett extremt läge. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och ännu är inte botten nådd. Såväl företag som individer är hårt drabbade av kraftigt ökande priser och höjda räntor.
Den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP och 47 procent av sysselsättningen. Under det senaste året har dock tillväxten fallit kraftigt. Almegas prognoser tyder på en negativ tillväxt redan under våren. I Almegas arbetsgivarjour har antalet ärenden avseende arbetsbrist ökat med 28 procent på ett år.
– Med tanke på det svåra ekonomiska läge som många av våra medlemsföretag befinner sig i vilar nu ett stort ansvar på oss och våra fackliga motparter att få till avtal som fungerar. En förutsättning är att allt sammanräknat måste rymmas inom märket, säger Stefan Koskinen:
– Ur ett större perspektiv hade en lägre löneökningstakt varit att föredra för att vi ska få ner inflationen. Alla har det tufft nu, men får vi väl ner inflationen kommer vi så småningom få reallöneökningar igen, säger Stefan Koskinen.
I årets avtalsrörelse förhandlar Almegaförbunden över 130 avtal, fler än någon annan på svensk arbetsmarknad