LKABs gruva värmer upp nya Kiruna

Under vintern sjunker temperaturen till omkring minus 20 grader. Kirunas bostäder och lokaler behöver då extra mycket värme, vilket belastar den redan energikrävande staden. Under sommaren är värmeöverskottet stort från gruvan – men behovet finns framför allt på vintern. En klar fördel med att ta vara på värme som annars går förlorad är att det lättar på trycket för andra resurser. Både el och biobränsle behövs på andra ställen i samhället samtidigt som uppvärmningskostnaderna stiger under vintern.

– 70 procent av Kiruna kommer bara inom några år värmas upp genom spillvärme från LKAB, säger Nathalie Fransson, projektledare och energiexpert på IVL.

Att ta vara på den energi som går förlorad i industriella processer är inget nytt för gruvnäringen i Kiruna. Värme har överförts från gruvan till staden under sommarhalvåret sedan 90-talet, men problemet har varit hur värmen ska säsonglagras fram till vintern, då den behövs som mest. IVL tittade närmare på termisk energilagring och arbetade ut en kostnadseffektiv process. Metoden innefattar att pumpa uppvärmt vatten från gruvan ner i bergrum eller borrhål, där värmen lagras i berggrunden.

– Mer än hälften av värmeenergin bevaras hela vägen från gruvan, ner i berggrunden i några månader och sedan ut i det högtempererade fjärrvärmenätet, säger Nathalie Fransson.

För att få upp temperaturen som ska ut i Kirunas högvärmenät används värmepumpar, som förvisso använder el – men i betydligt mindre utsträckning. Nästa steg i projektet är att IVL ska avgöra den optimala fördelningen mellan bergrum och borrhål som lagringsplats och sedan skapa en steg-för-steg-lista på hur energilagringen ska realiseras.

Som del av Kirunas hållbarhetsarbete planerar staden att lägga ner sin sopbränningsverksamhet 2023/ 2024. Det har slutits ett fjärrvärmesavtal mellan energibolaget Tekniska verken i Kiruna AB, LKAB och Kiruna stad om att på sikt försörja 100 procent av stadens uppvärmningsbehov med spillvärme. Anledningen till avtalet är att det ligger både i energibolagets och gruvnäringens intresse att hitta mer kostnadseffektiva sätt att värma upp staden, givet gruvans energibehov.

I dagsläget försörjs 10 procent av det svenska fjärrvärmenätet av industriell spillvärme. Frågan om vem som bär ansvaret för att koppla samman industrin med fjärrvärmesystemet är inte helt tydligt. I Kirunas fall var det staden tillsammans med det lokala energibolaget som främst drev frågan. Senaste utvecklingen i samarbetet finansierades dessutom genom investeringsstöd via Klimatklivet, vilket lyfter frågan om hur omställningen ska finansieras – är det industrin, energibolagen, kommunerna eller staten?

Spillvärmeenergi från industrin har stor potential även utanför Sveriges gränser. Enligt Nathalie Fransson finns det stor potential i att koppla ihop spillvärme från den europeiska industrin med Europas uppvärmningsbehov. Det finns här outnyttjad potential. Hela 25 procent av Europas uppvärmning skulle kunna försörjas av industrins värmeenergi. Sverige använder omkring 10 procent av sin nationella spillvärme från industrin, vilket är över den nuvarande europeiska nivån. Givet rådande energikris med skenande elpriser är alla kompletterande uppvärmningslösningar värdefulla. IVL:s plan är, i egenskap av forskningsinstitut, att sprida kunskapen vidare till andra aktörer i Europa för att underlätta omställningen till industriell spillvärme i fjärrvärmenätet. Som konsekvens av våra kalla vintrar och omfattande industrier kan Sverige på sikt bli en ledande nation inom industriell symbios.