Forsknings- och innovationspropositionen lägger grunden för långsiktig tillväxt och ekonomisk återhämtning efter coronakrisen

En långsiktig satsning på forskning och innovation är nödvändigt för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar. Det skapar förutsättningar för att kunna ta oss ur krisen och samtidigt bidra till den omställning avseende digitalisering och hållbarhet som krävs i vårt samhälle.

Dagens verklighet präglas alltmer av snabb förändring, osäkerhet och hård konkurrens. Kunskap och kompetens i världsklass bidrar till en hållbar konkurrenskraft och ökat välstånd. Regeringens politiska inriktning för forskning och innovation de kommande fyra åren innehåller ett antal förbättringsförslag. Det är positivt med en nivåhöjning av statlig finansiering av forskning och innovation. Framförallt i den kris vi befinner oss i där näringslivets satsningar på många håll bromsas in.

Analys och lägesbilden hänger väl samman med de fem samhällsutmaningar som propositionen fokuserar på. Klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt demokratiskt och starkt samhälle. Några av propositionens förtjänster är ändringen i högskolelagen som bland annat förstärker högskolans ansvar för livslångt lärande. Det är efterfrågat ur tjänstesektorns perspektiv, för att möta den snabbrörliga arbetsmarknaden och den accelererande digitaliseringen. Positivt är också att propositionen lyfter fram behovet av stärkt samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Det görs genom ett förtydligande av samverkansuppgiften i högskolelagen och genom anslag till Vinnova som ska fördela medel till lärosätena för att utveckla deras samverkan med bland annat näringslivet. En ökad samverkan mellan olika delar i samhället såsom företag, akademi och forskningsinstitut är viktigt för att hitta lösningar på framtidens utmaningar.

Almega, Innovationsföretagen och IT&Telekomföretagen ser positivt på att ett nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser inrättas. Vi måste se till att tillvarata digitaliseringens möjligheter – det ger oss en möjlighet till nytänkande och innovation. Den digitala omvandlingen kommer att vara en viktig drivkraft för Sveriges ekonomiska återhämtning och gröna tillväxt. Vi har tidigare tryckt på behovet av kunskapsinvesteringar i AI och medel avsätts nu för tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer med inriktning mot den datadrivna ekonomin och AI.

Det är också glädjande att en arena för innovationsupphandlingar inrättas och att test- och demonstrationsmiljöer premieras för att stimulera innovationer.
Positivt är också att FoU-avdraget förstärks och att villkoren i expertskatten förbättras, vilket är något vi också varit pådrivande för. Sveriges företag behöver kunna konkurrera internationellt om toppforskare och ledande experter. Men villkoren för både expertskatten och FoU-avdraget måste förenklas och förbättras, så att det når ut till fler företag och därmed stärker svenskt FoU-arbete och svensk konkurrenskraft.

Tjänstesektorns utmaningar och behov fångas inte upp tillräckligt väl

Någonting som fattas och som borde återspeglas mer specifikt i propositionen är att tjänstesektorn utvecklas och blir allt mer kunskapsintensiv, innovativ och internationellt konkurrensutsatt. Många tjänsteföretag anställer forskarutbildade som jobbar med avancerade utvecklingsprojekt bland annat åt industrin. Men tjänsteföretagen har sällan egna FoU-avdelningar vilket gör att de är exkluderade från regelverket om innovationsupphandlingar. Konsulttjänsteföretagen möter också konkurrens från forskningsinstituten som ofta levererar liknande tjänster men med statligt stöd. Detta kan rättas till och förbättras genom att även ge konsulttjänsteföretag möjlighet att utföra uppgifter med statligt forskningsstöd, uppgifter som idag endast läggs på forskningsinstitut. Här finns en enorm utvecklingspotential i att stärka svenskt FoU-arbete.

Många tjänsteföretag är också små och har begränsade administrativa resurser som kan användas till att etablera goda samverkansrelationer med högskolor och universitet. Samtidigt är det viktigt att inkludera även de mindre företagen i de samverkanssatsningar som görs. För att möjliggöra även för mindre företag att samverka med högskolan föreslår vi att samverkanscheckar införs, som kan användas bland annat till att erbjuda praktikplatser åt studenter i högre utbildning. Att koppla ihop de mindre företagen med akademin innebär också en möjlighet att överföra kompetens inom entreprenörskap till den akademiska sfären.

Vi efterlyser också en ny syn på innovation som grund för de innovationsfrämjande aktiviteter som finansieras via forsknings- och innovationspropositionen. Vi anser att dagens syn på innovation lägger för lite fokus på det värdeskapande som sker nära kunderna och som inte alltid innebär utveckling av nya produkter. Till exempel affärsmodellinnovationer, regelverksinnovationer och olika typer av konsument- och marknadsnära innovationer. Kort sagt tjänsteinnovation.

Flera av de förslag som regeringen presenterar är reformer i rätt riktning men ett större helhetsperspektiv skulle behövas där tjänstesektorn och de kunskapsintensiva tjänsteföretagens förutsättningar att bidra beaktas i större utsträckning. Propositionen innehåller visionära beskrivningar som i vissa delar saknar konkreta förslag och medel som kan fungera som en katalysator för att driva på utvecklingen. Resultatet beror i slutändan på hur satsningarna formuleras mer i detalj och hur näringslivet kan engageras på riktigt för att stärka svensk forskning och innovation så att vi står bättre rustade inför nästa kris och framtida utmaningar.

Almegas, Innovationsföretagens och IT&Telekomföretagens inspel till forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiken 2019

I oktober 2019 skickade Almega, Innovationsföretagen och IT&Telekomföretagen gemensamt in synpunkter till Utbildnings- och Näringsdepartementet. Detta är några av förbundens förslag i korthet:

• Förbättra samverkan mellan akademi och näringsliv
• Satsa mer på behovsstyrd och utmaningsinriktad forskning
• Skapa mer kunskapsspridning från forskningsinstituten i samarbete med teknikkonsultföretag
• Utveckla upphandlingarna så de blir mer innovationsfrämjande
• Ändra begränsningsregler i FoU-avdraget och i regelverket kring innovationspartnerskap så att tjänsteföretag inkluderas bättre
• Adressera kompetensbristen genom dimensionering och samverkan
• Vinn den internationella dragkampen om kompetensen
• Företag måste kunna investera i sin personal genom ett kompetensavdrag
• Yrkesverksamma, både kvinnor och män, som vill och behöver utveckla sina digitala färdigheter måste ha förutsättningar för det – inför techcheckar
• Främja kunskapsinvesteringar i AI och digital transformation

Ska regeringens satsningar göra skillnad och verkligen bidra till ökad forsknings och innovationskraft så krävs att detaljerna i förslagen utformas på rätt sätt. Och att större hänsyn tas till tjänsteföretagens villkor och förutsättningar. Först då skapas förutsättningar för att bygga vidare på kunskapsnationen Sverige, med innovation, digitalisering och näringslivet som drivkraft.

För Almega, Innovationsföretagen och IT&Telekomföretagen:

Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega

Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen