DEBATT: Stöd inte storföretag som inte betalar leverantörer
Sveriges storföretag har hundratals miljarder i skulder till småföretag. Krislån, oavsett form, bör villkoras så att minst 50 procent av det utbetalda lånet ska gå till att betala leverantörsskulder, skriver flera debattörer.
Storföretag i Sverige har flera hundra miljarder i skulder till sina underleverantörer. Detta utgör en enorm utmaning under coronakrisen, när små- och medelstora företag tvingas agera bank till storföretagen som nu ytterligare passar på att skjuta på betalningarna. Många av dessa storföretag har varslat mycket personal och flaggat för korttidspermitteringar, samtidigt planeras stora utdelningar till aktieägare. Regeringen behöver säkerställa att såväl anställda som underleverantörers intressen säkerställs innan räddningspaket och krislån betalas ut.
För hela den svenska samhällsekonomin handlar de utestående leverantörsbetalningarna om stora belopp. Enligt en studie från 2019, framtagen av Ramboll Management Consulting AB på uppdrag av Bolagsverket och Tillväxtverket, uppgick de skulder som företag med fler än 250 anställda har till sina leverantörer till 824 miljarder kronor, varav 215 miljarder kronor antas vara de stora företagens leverantörsskulder till svenska små- och medelstora företag. Det är dessa skulder som många storföretag just nu inte betalar till våra medlemsföretag och vi nås dagligen av än mer alarmerande berättelser om hur underleverantörer tvingas ligga ute med miljontals kronor eftersom det stora företaget vill skjuta på betalningsdatumet.
En situation som alltid bör undvikas, men är extra viktig i kristid, är att betaltiderna rusar iväg i näringslivet och skapar likviditetsproblem hos leverantörsföretagen. Storföretagen har redan i dag stora skulder till sina leverantörer, och det läget riskerar att förvärras i rådande tider. Får inte våra medlemmar betalt riskerar vi att se en snöbollseffekt genom underleverantörs-Sverige där företag efter företag slås ut och det som tagit decennier att bygga upp ödeläggs över ett par månader.
Det vore dåligt för samhället, men lika förödande för de storföretag som nu håller inne betalningarna. Slås underleverantörerna ut kommer det bli oerhört mycket svårare att få igång produktionen i Sverige igen när krisen är över.
För våra medlemmar, liksom andra företag, är statens åtgärder med korttidspermitteringar och reducerade arbetsgivaravgifter självklart välkomna. Men den enskilt viktigaste åtgärden som staten kan bidra till är att storföretagen betalar sina räkningar. Därför är det av yttersta vikt att alla räddningspaket eller krislån som arbetas fram för att hålla stora företag under armarna behöver ta de små företagens behov i beaktande. Krislån, oavsett form, bör villkoras så att minst 50 procent av det utbetalda lånet ska gå till att betala leverantörsskulder.
Vi vill även framhäva att vi anser det vara omoraliskt att, i det rådande läget, genomföra mångmiljardutdelningar samtidigt som stora företag både nyttjar statliga medel, varslar personal och inte betalar sina skulder. Det är inte rätt att be om offentliga medel och uppoffringar från personalen samt hålla inne betalningar och samtidigt göra enorma utdelningar. Detta säger vi som stora vänner av näringsliv och äganderätt.
Utöver att regeringen gör sin del, genom att ställa krav på ansvarsfullt ägande och förvaltarskap bland de storföretag som tar del av statliga krispaket, vill vi även trycka på att fler företag bör ansluta sig till den frivilliga Uppförandekod för betalningstider som Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet förvaltar. Det är i synnerhet, i tider som dessa, som näringslivet behöver visa att man har kapacitet och förmåga att värna ett hållbart näringsliv och att det inte är tvingande lagstiftning som behövs på detta område.
Svenska storföretag, ta ert ansvar och betala era underleverantörer. Regeringen, skicka inte iväg pengar till storföretag som inte åtar sig att förvalta de samhällsresurser de tar emot på ett ansvarsfullt sätt. Endast så kommer vi alla ut ur krisen, redo att föra Sverige tillbaka till tillväxt.
Anders Persson
näringspolitisk chef Innovationsföretagen och ordförande, Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet
Fredrik Sidahl
vd Fordonskomponentgruppen, FKG, och vice ordförande i Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet
Patrick Joyce
chefsekonom Almega och ledamot i Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet
Daniel Wiberg
chefsekonom Företagarna och ledamot i Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet
Sanna Arnfjorden Wadström
vd Svensk Industriförening, Sinf, och ledamot i Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet
Kontaktperson
