DEBATT: Sverige behöver ett kompetenscentrum för immaterialrätt

Kunskap kring immateriella tillgångar är helt avgörande för Sveriges förmåga att öka konkurrenskraften. Investeringar riskerar annars att gå förlorade, skriver företrädare för fack och näringsliv.

Omkring 80 procent av företagens värden är immateriella tillgångar, enligt Patent- och registreringsverket. Immateriella tillgångar omfattar i huvudsak patent, varumärken och upphovsrättigheter samt är företagens intellektuella kapital. Kunskap kring att förvalta och utveckla immateriella tillgångar är helt avgörande för företagens, uppfinnares, kreatörers, ingenjörers och Sveriges förmåga att öka produktivitet och konkurrenskraft.

Detta är investeringar som riskerar att gå förlorade om de inte hanteras rätt. Därför behöver Sverige en nationell strategi på immaterialrättsområdet och ett kompetenscentrum i immaterialrätt.

Akut kunskapsbrist

Näringslivet utvecklas snabbt. Tjänster och kunskap blir en allt större del av företagens affär. Nya företag, marknader och samarbetsformer skapas. Globalisering och digitala lösningar skapar helt nya förutsättningar. Stora belopp investeras i forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar som behöver förvaltas, kommersialiseras och skyddas.

Det ställer helt nya krav på kunskap, strategi och avtalsformer för hantering av immateriella tillgångar. Kunskapsbristen i Sverige på området är akut. I Sverige kan man lämna högre utbildning utan att ens veta något om rätten till det man själv har skapat.

Höja kompetensen

Massiva satsningar görs på forskning och utveckling (FoU) i Kina, Japan, Sydkorea och Indien följt av stora insatser för att skydda resultatet i form av immateriella tillgångar. Storbritannien har en minister med särskilt ansvar för just immaterialrätt.

I vårt grannland Finland arbetar man för fullt med att ta fram sin andra nationella immaterialrättsstrategi och ett nationellt kompetenscentrum är inrättat. Detta kunskapscenter är en samverkan mellan fem olika universitet med hög kompetens på området. Genom ett sådant center skapas en kunskapshub, som inte bara medför hög kvalitet på deras forskning utan också bidrar till att höja kompetensen i hela samhället.

Okunskapen är stor

Sverige och svenska företag har under lång tid visat att vi har förmåga att omvandla kunskap och innovationer till bestående värden. Vi lyfts i rankingar av bland annat World economic forum och World intellectual property organisation som ett av världens mest innovativa länder.

Men risken är stor att omvärlden springer om oss, inte minst om vi inte gör medvetna val kring exempelvis patent. För att säkra värdet och avkastning på våra forskningsinvesteringar krävs kunskap och förmåga på immaterialrättsområdet.

Trots detta är okunskapen i Sverige fortsatt stor, både hos företag och i politiken. Sverige halkar efter och rättighetshavare riskerar att gå miste om ersättning och svenska företag riskerar förlora sin konkurrenskraft och sina immateriella tillgångar. Därför krävs handling och offensiva insatser för att tillvarata uppfinnares, kreatörers, ingenjörers och svenska företags intressen.

Ett kompetenscentrum

Vi har träffat näringsdepartementet och berättat om behovet av ett initiativ. Ett initiativ där näringsministern Ibrahim Baylan (S) kan kraftsamla och ena de olika parter och intressen som finns för att värna Sverige och svensk konkurrenskraft. Det behövs ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt, för vilket Finlands skulle kunna stå som modell.

Ett kompetenscentrums uppgift skulle vara att:

• Samordna insatser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning och dela goda exempel
• Förvalta och utveckla en nationell innovationsstrategi som pekar ut riktning och insatser
• Vara en nationell kunskapsnod för att värna rättighetshavare, stödja svenska företag och organisationer och värna Sveriges intressen.

Öppnar för dialog

Vi tre parter står bakom och vill tillsammans med näringsministern främja uppbyggnaden av det nationella kompetenscentrumet för immaterialrätt tillsammans med Patent- och registreringsverket och Vinnova. Vi bjuder öppet in intresserade till dialog kring detta behov och arbete.

Individernas rättigheter behöver värnas, företagens immateriella tillgångar skyddas och svensk konkurrenskraft värnas. Det tjänar Sverige på.

Ulrika Lindstrand, Förbundsordförande, Sveriges ingenjörer
Anders Persson, Näringspolitisk chef, Innovationsföretagen
Christina Wainikka, Policyexpert för immaterialrätt, Svenskt Näringsliv

Debattartikeln publicerades på Altinget 10 februari 2020