Till kaosets försvar
Reglerna måste ibland komma efter innovationen.
Förändring är svårt. När ny teknik, nya lösningar och nya arbetssätt ska föras in skapar det oreda i större eller mindre omfattning.
Allt går inte att förutse: att driva förändring handlar i stor utsträckning om att klokt kunna hantera konsekvenserna. Jag tänker på det när jag ser de konsekvenser som elscootrarna i våra städer skapat. Det är uppenbart att en hel del blivit knasigt. Scootrar ligger huller om buller, de slängs i vattnet av irriterade stadsbor, de används som leksaker och ibland på ett helt livsfarligt sätt i trafiken. En och annan hävdar att politiken och ”samhället” borde ha kunnat förutse konsekvenserna: att reglerna borde varit på plats innan scootrarna gjorde sitt intåg.
Det är dessvärre en utopi. Det gick inte att förutse hur populärt det skulle bli med dessa färdmedel. Ingen hade nog kunna förutse hur de skulle användas. Eller den reaktion som de vållat i många städer. Dessutom: skulle reglerna komma först hade det kanske hindrat nytänkande och kreativitet på marknaden. Om politiken ständigt ska förekomma innovatörerna skapar vi ett helt bakvänt system för utveckling, tror jag. Det viktigaste är, tror jag, att politiken snabbt skapar ramar och tydlighet när ett fenomen som exempelvis elscootrarna skapar bekymmer.
En rejält reformerad byggprocess kan få liknande konsekvenser. Många av de jag möter ser fram emot en modernisering av byggsektorn i många dimensioner. Och allt talar för att vi står inför stora förändringar, med en hel del innovationer och utrymme för kreativitet. Om det blir verklighet kan det göra lite ont ibland: en del arbetssätt kommer att ändras, en del aktörer kanske får en mindre marknad, nya aktörer kommer in, aktörer med hela andra perspektiv. Det är naivt att tro att alla delar av regelverket för det nya kommer att vara på plats när vi släpper loss innovatörerna och affärsutvecklarna.
Men när kreativiteten slår över, när konsekvenserna blir oönskade: då måste regelverken självfallet snabbt komma på plats för att sätta de nya ramarna. Visst behöver vi konsekvensbeskrivningar, vi behöver scenarioanalyser och vi behöver förbereda oss – inte bara blint kasta oss ut i det okända. Men allt kan inte förutses. Det är lite av poängen.
*
I helgen kommer mina föräldrar på besök från västkusten. Dessutom har vi, som vi alltid gör på hösten, bjudit in våra grannar på ”höstfika” för att vårda vår grannsämja. Jag ser fram emot både det ena och det andra.
Trevlig helg!
/magnus