Hög tid för ett utbildningssystem för ökad konkurrenskraft
Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning om resurstilldelningen för högre utbildning. Innovationsföretagen har tillsammans med andra förbund och Svenskt Näringsliv drivit på för en ökad styrning mot utbildningar som svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Nu lämnas ett gemensamt inspel till regeringen om just detta.
Vi vill se en högre utbildning som i mycket större utsträckning utformas efter arbetsmarknadens behov och utbildar studenterna för de jobb som faktiskt finns. Och vi vill att se ett öka fokus på kvalitet i utbildningarna, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.
I sin debattartikel i DI framhåller Svenskt Näringsliv att Sveriges nuvarande system för fördelning av resurser till högre utbildning är föråldrat och inte möter arbetsmarknadens behov. Det saknar incitament för att utbildningar ska leda till jobb hämmar utbildningskvaliteten genom att fokusera på studenternas helårsprestationer, vilket leder till mindre undervisningstid och större studentgrupper. Svenskt Näringsliv pekar också på hur Yrkeshögskolan har lyckats skapa relevanta utbildningar genom ett nära samarbete med näringslivet, något som också högskolorna kan inspireras av.
Joakim BoureliusKompetensbristen är våra medlemsföretags största utmaning. Därför är vi redo att bidra till en skyndsam reformering av resurstilldelningen och ser framemot utredningens direktiv.
Svenskt näringsliv lämnar i sitt inspel till regeringen bland annat förslag på dessa tre grundprinciper:
1. Premiering av kvalitet och arbetslivsrelevans.
2. Samverkansbonus för att skapa drivkrafter för att integrera arbetslivsanknytning i utbildningar – från planering till studenternas etablering på arbetsmarknaden.
3. Flexibilitet för livslångt lärande. Anpassa resurstilldelningen för att göra det lättare för yrkesverksamma att fort- och vidareutbilda sig.