DEBATT: Sveriges färdplan för AI måste börja i skolan

AI genomsyrar och påverkar såväl vår vardag som hela näringslivet och offentlig förvaltning. Sveriges företag accelererar sin användning av AI och vi ser också stora behov i offentlig sektor. De länder och företag som är snabbast på att utveckla och integrera ny teknik kommer att dra störst nytta av den. Därför välkomnar vi AI-kommissionens förslag för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ser fram emot att regeringen omgående går vidare med förslagen.  

För att vi skall kunna utveckla och tillvarata tekniken är kunskap hos hela befolkningen avgörande. För att stärka individens möjligheter på arbetsmarknaden krävs en basplatta att stå på, en grundläggande digital kompetens som omfattar AI. Det stärker också förutsättningarna för framtidens breda rekryteringsbas, för att tillhandahålla den spetskompetens som arbetslivet så väl behöver. Det är därför beklagligt att AI-kommissionen enligt utredningsdirektivet inte fick lägga förslag gällande skolväsendet, det drabbar ungdomarnas valmöjligheter i dag och arbetsgivarnas rekrytering på sikt. Varje år lämnar 110.000 elever skolan för vidare studier eller arbetsliv. En valbar AI-kurs i gymnasiet är bra, men når långt ifrån alla. Utan en stadig basplatta genom hela grundskolan får vi en kunskapsbrist, som är svår att kompensera för i efterhand med fortbildning och omställning, inte minst behöver vi säkerställa att fler flickor väljer yrkesvägar som omfattar AI. 

Tyvärr talar statistiken sitt tydliga språk. En alarmerande del av Sveriges unga saknar den grundläggande digitala kompetens de behöver och bristerna är ojämnt fördelade, elever från socioekonomiskt utsatta hem är extra sårbara. Siffror från Eurostat visar att de digitala färdigheterna sjunker hos den yngre befolkningen, 16–24 år. ICILS-studien förstärker bilden: fyra av tio elever i årskurs 8 saknar grundläggande digitala färdigheter. Det är illavarslande för den grupp unga som riskerar utanförskap och sämre chanser på arbetsmarknaden men det är också samhällsekonomiskt oförsvarbart, i ljuset av att vi har en minskande arbetsför befolkning.  

Utvecklingen kommer att vara kännbar för alla yrkesgrupper. AI-teknik är inte förbehållet ingenjörer och tech, även yrken och arbetsuppgifter inom vård, omsorg, service och industri omfattas. Det är därför positivt att kommissionen både beskriver vikten av att det finns goda möjligheter att som yrkesverksam fortbilda sig på sin arbetsplats och en möjlighet att ställa om för de som kommer att behöva byta yrke och arbetsgivare. Medarbetare ska ha kunskap om och inflytande över utformning och implementering av AI, för de bästa resultaten. AI-kommissionens förslag på en bred satsning för ett kompetenslyft för alla, med fokus på folkbildning, vidareutbildning av lärare samt kompetensutveckling och stöd för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden är bra. Men satsningen måste inkludera digital kompetens i och för skolan. AI i skolan behöver ingå i uppdraget till den gruppering som föreslås inrättas under statsministern.  

Så när regeringen nu tar förslagen vidare så måste den grundläggande digitala kompetensen i skolan, där AI är en naturlig del, säkerställas. Vi har stor respekt för de stora utmaningar skolan står inför, men det reformarbete som påbörjats får inte ske på bekostnad av att alla inte rustas med de digitala baskunskaper de behöver. AI är ett systemförändrande tekniksprång som påverkar alla delar av vårt samhälle. Det är politikens ansvar att klyftorna inte förstärks redan i skolan.  

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, TechSverige 

Anders Henriksson, ordförande Sveriges kommuner och regioner 

Göran Arrius, ordförande Saco 

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer  

Maria Rosendahl, näringspolitisk chef, Teknikföretagen 

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry 

Joakim Bourelius, näringspolitisk chef, Almega Innovationsföretagen