Innovationsföretagen vill matcha högskoleutbildningar med arbetsmarknadens behov
Svenska arkitekt- och ingenjörsföretag har svårt att hitta rätt kompetens trots många högskolestudenter. Innovationsföretagen och Svenskt Näringsliv föreslår därför att fler utbildningar anpassas till arbetsmarknadens behov, vilket kan ge stora samhällsvinster och stärka Sveriges konkurrenskraft.
Svenska arkitekt- och ingenjörskonsultföretag rekryterar i stor utsträckning högskoleutbildade. Men trots att Sverige har rekordmånga högskolestudenter har företagen svårt att få tag på rätt kompetens. Därför vill Innovationsföretagen se en ökad styrning mot högskoleutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden.
– Åtta av tio av våra medlemmar upplever det som mycket eller ganska svårt att rekrytera den kompetens de behöver och för sex av tio innebar detta att en planerad expansion stoppades, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.
Problematiken är gemensam för stora delar av näringslivet och därför har Svenskt Näringsliv nu presenterat ett förslag (Så ska högskolorna anpassas till näringslivet behov) på hur styrningen av högskolornas utbildningsutbud kan bli effektivare och ge fler examinerade från de utbildningar som ger jobb.
– Vi är många branscher som ser det som en akut fråga. Kompetensbristen är stor och med 450 000 högskolestudenter finns det mycket att vinna på att i större utsträckning styra dem mot utbildningar som ger dem både mening och goda karriärmöjligheter, säger Joakim Bourelius.
I en tidigare rapport från Svenskt Näringsliv (Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet?) sätter man en siffra på detta. Bara inom sektorn Arkitekt- och tekniska tjänster vetenskaplig forskning och utveckling, leder en bättre anpassning av ämnesval till arbetsmarknadens behov på ett års sikt till 590 miljoner kronor i ökat värdeskapande. Den ökade aktiviteten inom sektorn skulle även ge upphov till drygt 320 miljoner kronor i skatteintäkter, vilket är en ökning på 16 procent. På tio års sikt skulle en bättre matchning mellan ämnesval och arbetsmarknadens behov ge 33 miljarder kronor i ökat förädlingsvärde samt 18 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Alltså totalt 51 miljarder kr på 10 års sikt.
– En bättre fungerande kompetensförsörjning är guld värd. Inte bara för de stora direkta samhällsvinsterna, utan också för att kompetens är en helt avgörande tillgång för ett land som vill vara internationellt konkurrenskraftigt. Där kompetensen finns där sker också investeringarna och där investeringarna sker utvecklas morgondagens exportsuccéer, säger Joakim Bourelius.
Svenskt Näringslivs nya rapport, med förslag på en förändra resurstilldelning till svenska lärosäten har följande fem huvudförslag:
1) ett delanslag för grundläggande utbildning, med en tydligare lutning mot antal studenter snarare än prestationer, för att minska sårbarheten för avhopp
2) ett delanslag för utbildning på avancerad nivå, som bara ges till utbildningar på områden där lärosätet bedriver forskning
3) ett anslag avseende utveckling, där lärosätena får ansöka om medel som regeringen utlyser för prioriterade områden
4) ett uppdrag till myndigheter att upphandla moocar (Massive Open Online Course)
5) uppmuntra och förenkla övergången mellan högre utbildning och yrkeshögskoleutbildning, för att främja rörlighet och livslångt lärande.