Sverige behöver mer för att bygga ifatt infrastrukturskulden

– Med tanke på de omfattande investeringsbehoven och transporternas avgörande roll för både tillväxt och välfärd, är propositionens förslag inte är tillräckliga. För att bygga ifatt infrastrukturskulden och nå klimatmålen krävs ytterligare medel för att nå en konkurrenskraftig och hållbar omställning av transportsektorn, säger Richard Österberg, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen.

I torsdags presenterade regeringen infrastrukturpropositionen ”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”. Propositionen följer på många sätt remissinstansernas förslag, däribland Innovationsföretagens, och precis som många föreslagit, innehåller propositionen stora satsningar på transportinfrastrukturen i Sverige.  En stor tyngdpunkt läggs på att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas, samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur.

Totalt föreslås ramen för transportinfrastruktur öka med 27 procent,  där posten för underhåll av vägar ökar med 48 procent och underhåll av järnväg ökar med 5 procent. Nyinvesteringar i infrastrukturen föreslås öka med 15 procent.

– Men gällande satsningarna på inte minst järnvägsunderhåll ska vi komma ihåg att Sverige fortfarande har årliga budgetbeslut och att infrastrukturpropositionen därför kan ses som en plan. Det betyder att om Trafikverket levererar besked om att de har kapacitet att hantera ytterligare medel kan regeringen skjuta till det redan vid 2026 års budgetproposition. På samma sätt har regeringen redan skjutit till extra underhållsmedel på väg sedan hösten 2022, säger Richard Österberg.

Givet de stora investeringsbehov som redan finns och den betydelse som transporter av både gods och människor har för både tillväxt och välfärd, , gör Innovationsföretagen bedömningen att propositionens förslag är långt ifrån tillräcklig. Det kommer behövas ytterligare medel för att bygga ifatt infrastrukturskulden och genomföra nödvändiga nyinvesteringar för att skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig transportinfrastruktur.  

– Det handlar inte bara om mer pengar, utan också om hur de används. Med ett ökad fokus på livscykelkostnader och en mer innovationsvänlig upphandling kan staten få ut mer av sina investeringar och även med begränsade resurser svara upp bättre mot behoven inom transportinfrastrukturen, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.

Bland Innovationsföretagens medlemsföretag finns spetskompetens  som kan  bidra till att hitta innovativa, hållbara lösningar för att regeringen ska kunna hitta vägen till en långsiktigt hållbar transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera.