Innovativa perspektiv: Hållbar omställning genom innovativ samhällsbyggnad

I den sjätte artikeln av serien “Innovativa perspektiv” djupdyker vi i den roll samhällsbyggnad spelar i den hållbara omställningen. Innovationsföretagen har pratat med tre ledande hållbarhetsexperter: Fredrik Frensborg, affärsutvecklings- och hållbarhetschef på Bjerking, Camilla Juthage, projektdirektör – hållbart byggande på COWI, och Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter. Med deras samlade kunskap och illustrativa exempel ges en tydlig bild av hur den hållbara omställningen kan förverkligas genom modern samhällsbyggnad.

Hållbarhet är affärs- och samhällskritiskt
Samhällsbyggnad handlar, i sin korthet, om planeringen, designen och konstruktionen av byggnader och infrastruktur. Fredrik Frensborg, betonar att hållbarhet är, och måste ses som, affärskritiskt för aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen.

– Först när vi själva ser hållbarhet som affärskritiskt kan vi verkligen göra skillnad för våra kunder. Jag har länge sagt att hållbarhetschefer måste vara del av ledningsgruppen och kunna påverka inifrån, säger Fredrik Frensborg.

Anna Graaf kombinerar klimatkalkyler med ekonomiska kalkyler för att kunna fatta välgrundade beslut med sina kunder.

– När klimatkalkyler kopplas till kostnadskalkyler får man ett kraftfullt verktyg. Det hjälper både oss och kunderna att se var investeringarna gör störst nytta för klimatet, säger Anna Graaf.

Halverade utsläpp i klimatpositiva stadsdelen Rosendal
Bjerking är konsult för en av bostadsaktörerna i den senaste etappen i stadsdelen Rosendal i Uppsala, Sveriges första klimatpositiva stadsdel. Återbrukat material och träkonstruktioner som alternativ till betong ska användas och all klimatpåverkan som uppstår under byggnation och drift ska balanseras med kompletterande åtgärder för att uppnå klimatpositivitet, såsom kolinlagring i trästommar. Genom Bjerkings träkonstruktioner, återbruk och klimatberäkningar, beräknas stadsdelens klimatpåverkan bli mer än 50 procent under snittet för flerbostadshus, vilket för projektet innebär en besparing på 1185 ton koldioxidekvivalenter.

– Genom att sträva efter nollutsläpp och utforska alla möjligheter till utsläppsminskningar ur ett livscykelperspektiv kan vi uppnå ett nettoupptag av växthusgaser och bidra till både Parisavtalets mål och Uppsala kommuns mål att vara klimatneutralt 2030, säger Fredrik Frensborg.

Frensborg tillägger att konst och kultur har en viktig roll att spela i den hållbara omställningen eftersom värderingar och beteenden är minst lika viktiga som teknisk innovation för att uppnå klimatmålen.

– Bjerking arbetar tillsammans med Uppsala kommun för att ansöka om att Uppsala ska bli europeisk kulturhuvudstad 2029. I upplägget för detta är en viktig del hur kultur och konst kan komplettera hållbarhet för att skapa gemenskap, mångfald, kreativitet och livskvalitet. Genom innovativ samhällsbyggnad kan vi hitta nya sätt att leva och samarbeta för en hållbar framtid, säger Fredrik Frensborg.

Klimatsmart betong för fossiloberoende Göteborg
Göteborgs Stad arbetar aktivt för att göra staden fossiloberoende till och med 2030. Nya och befintliga byggnader ska byggas eller renoveras med hållbara material med låg klimatpåverkan. Camilla Juthage berättar om COWI:s uppdrag att utreda och beräkna klimateffekten av simhallar i stadsdelarna Askim och Kortedala, där även möjligheten till återbruk av befintlig ishall utreddes. I projekten har stål undvikits så långt som möjligt och klimatvänlig betong har noggrant valts ut. Valet av klimatvänlig betong har resulterat i en 40 procentig minskad klimatpåverkan i jämförelse med traditionell betong. Under bygghandlingsskedet har klimatpåverkan beräknats till 282 kg CO₂e/m² BTA, vilket är ett betydande steg framåt.

COWI projekterar även grundkonstruktionen och källarvåningen för en stor kontorsbyggnad i centrala Göteborg. Projektet beräknas uppnå en besparing på cirka 150 kg CO₂e/m² BTA. Den 18 våningar höga kontorsbyggnaden byggs på en kombination av nya och återbrukade pålar från en tidigare byggnad, och använder klimatförbättrad betong med återvunnen ballast.

– Genom att vi använt klimatförbättrad betong och optimerat varje byggdel har vi lyckats nå väldigt låga värden för klimatpåverkan. Det visar att vi kan göra betydande framsteg även inom byggandet av komplexa strukturer som simhallar och kontorsbyggnader. Kombinationen av ny och återbrukad teknik visar vägen för framtidens hållbara byggande, säger Camilla Juthage.

Arkitekt- och ingenjörsföretagens roll i den hållbara omställningen
Teknikkonsulter, arkitekter och andra samhällsbyggande aktörer har en nyckelroll att spela genom att aktivt forma hur kunder ser på hållbarhet. Anna Graaf menar att arkitekt- och ingenjörsföretag kan agera expertinstans och rådgivare, som kombinerar teknisk expertis med visionära rekommendationer. White, kan i sin roll som arkitekter, visa vilka de största klimatpåverkande faktorerna är i byggprojekt.

– Vi gör klimatberäkningar redan i tidiga skeden i många av våra projekt. Utifrån beräkningarna kan vi ge våra kunder råd om vilka material- och designval som har störst möjlighet att reducera klimatpåverkan, bland annat i stomme och fasad, säger Anna Graaf.

Camilla Juthage lyfter fram teknikkonsulternas potential att påverka byggbranschen.

– Byggbranschen är utvald som en av de sektorer som ska fokusera på att minska klimatpåverkan, bland annat genom EU:s taxonomi. Som konstruktör har COWI stor möjlighet att påverka hur den omställningen går till, säger Camilla Juthage.

Fredrik Frensborg påpekar att den nationella klimatpolitiken är för långsam och otillräcklig, trots att det sker stora framsteg och hållbarhetssatsningar på lokal och myndighetsnivå.

– Det finns ett glapp mellan politiska beslut och vad som faktiskt behöver göras. Vi behöver mer beslutsamhet och långsiktiga strategier på nationell nivå. Vår roll som bransch blir att kompensera för den nuvarande bristfälliga nationella klimatpolitiken, säger Fredrik Frensborg.

Samhällsbärande Centralsjukhuset i Karlstad
White arkitekter har anlitats för att gestalta den första etappen i ny- och ombyggnationen av Centralsjukhuset i Karlstad, en av regionens största sjukhusinvesteringar någonsin. Det första projektet i etappen, Mottagningshuset, kommer att utföras med trästomme. För att sänka klimatavtrycket har man succesivt sett över materialvalen. Genom att minska betongmängderna och bland annat använda trä, återbrukat tegel, klimatförbättrad betong, armering och flytspackel samt glasullsisolering i stället för stenull har projektet lyckats sänka klimatpåverkan betydligt. Mottagningshuset beräknas ha en klimatpåverkan på 273 kg CO2e/kvm BTA, vilket är 40 procent lägre än genomsnittet för svenska sjukhusbyggnader.

Värdet av nätverksbyggande och kunskapsdelning i den hållbara omställningen
För att skapa mer hållbara stadsdelar och miljöer behövs goda relationer till beställare och nätverk, samt god kunskapsdelning internt. Fredrik Frensborg menar att framgången i hållbarhetsarbetet ofta beror på förmågan att bygga och underhålla relationer med olika intressenter. Tillsammans med partners och beställare kan innovationssektorn skapa bestående värde och vägleda branschen mot nya lösningar och krav.

– Det är genom nätverk vi kan skapa verklig förändring. När vi för dialoger och arbetar tillsammans med politiker och beställare kan vi hjälpa dem implementera mer ambitiösa klimatåtgärder. Vår erfarenhet visar att samarbeten och partnerskap inte bara accelererar hållbarhetsarbetet, utan också gör det mer effektivt och omfattande, säger Fredrik Frensborg.

Anna Graaf menar även att kunskapsdelning är avgörande för att få branschen att fatta mer hållbara beslut. White arbetar till exempel med att öka medvetenheten om klimatpåverkan av olika material, dels genom klimatdata i projekteringsmodellerna och materialguider.

– Materialvalen har en stor påverkan för byggnadens totala klimatavtryck. Flera av våra mest uppmärksammade projekt med låg klimatpåverkan, som Magasin X i Uppsala och Sara Kulturhus i Skellefteå, har utförts med trästomme, men det finns stor potential även med andra byggvaror. Det är avgörande att kontinuerligt väga olika material och tekniska lösningar mot varandra för att kunna uppnå klimatneutralitet i byggprojekt, säger Anna Graaf.

Myndigheter bör ställa skarpare krav
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att införa gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, vilket förväntas ha stor effekt på branschen. Camilla Juthage, ser positivt på mer transparens inom samhällsbyggnadsbranschen.

– Boverkets krav på klimatdeklarationer är ett steg i rätt riktning. När gränsvärdena införs kommer klimatpåverkan bli lika med pengar, vilket driver hela samhällsbyggnadsbranschen att arbeta mer aktivt med hållbarhetsåtgärder, säger Camilla Juthage.

Anna Graaf, menar däremot att gränserna inte är tillräckligt ambitiösa samt att deklarationerna sker för sent i projekten.

– Fler borde arbeta med klimatberäkningar tidigare i projekteringsstadiet och kraven måste vara skarpare, säger Anna Graaf

Arkitekt- och teknikkonsultföretag bidrar till den gröna omställningen genom att: