Hoppa till innehåll

Sveriges motståndskraft i fokus under Almedalsveckan

I skuggan av den ryska invasionen av Ukraina och ökad geopolitisk osäkerhet tvingas Sverige att se över sin motståndskraft. Under Almedalsveckan diskuterades behovet av omfattande investeringar i infrastruktur och samverkan mellan myndigheter, näringsliv och politik för att bygga ett robust och hållbart samhälle.

Ett storskaligt krig pågår idag i Europa och det finns en påtaglig risk för att den säkerhetspolitiska situationen fortsätter att försämras

Under Almedalsveckan arrangerade Innovationsföretagen ett seminarium om Sveriges motståndskraft och investeringsskuld och hur Sverige kan stärkas i ljuset av aktuella globala utmaningar.  Seminariet samlade representanter från myndigheter, näringsliv och politiken, och inleddes med att sätta fokus på Sveriges nuvarande situation och behovet av omfattande investeringar för att bygga en robust infrastruktur.

Kriget i Ukraina och en generell ökad geopolitisk osäkerhet i vår omvärld har tvingat Sverige att se över sin motståndskraft. Sverige har även en betydande infrastrukturskuld, särskilt inom järnvägar, vägar, energi och försvarssektorn. Med en uppskattad skuld på 300 miljarder kronor för eftersatt underhåll och ytterligare behov på 1427 miljarder kronor för nyinvesteringar fram till 2040, är det tydligt att omfattande åtgärder krävs.

Annika Elmgart, avdelningschef på MSB och Mattias Deike, säkerhetsdirektör på Trafikverket betonade vikten av samverkan mellan olika aktörer för att bygga upp det civila försvaret. De lyfte fram behovet av tidig planering, omställningsförmåga och uthållighet, samt insikten att civil infrastruktur ofta blir måltavlor vid konflikter. Sverige måste förbereda sig för att snabbt kunna återställa skador på infrastruktur och säkerställa att alla samhällssektorer är involverade i denna process.

Erfarenheterna från Ukraina visar hur viktigt det är med reparationsberedskap och förmåga att snabbt återställa skadad infrastruktur. Sveriges myndigheter och näringsliv kan dra nytta av dessa lärdomar genom att integrera robusta säkerhets- och cybersäkerhetsåtgärder i sin planering. Det är också avgörande att inkludera klimatperspektivet i resiliensarbetet för att möta framtida utmaningar.

Karin Palmblad, avdelningschef för Resilience på Ramboll, Ann-Louise Lökolm-Klasson, vd för Sweco Sverige och Olof Philipson, vd för Gatun Arkitekter delade sina erfarenheter och insikter om hur arkitekt- och ingenjörsföretag kan bidra till att stärka Sveriges motståndskraft. De betonade vikten av långsiktig planering och samverkan mellan stora och små företag. 

Sweco har varit aktiva i Ukraina sedan 2003. I Ukraina har deras uppdrag ändrats från energieffektivisering till återuppbyggnad av sjukhus, skolor och bostäder för internflyktingar. Ett viktigt projekt är att säkerställa färskvattenförsörjning för 220 000 invånare, där resiliens och energieffektivisering är centrala aspekter.

Gatun Arkitekter har kontakt med flera arkitektkontor i Ukraina för att erbjuda hjälp. Ett av dessa är 33BY, med vilket Gatun Arkitekter har haft kontinuerlig kontakt. Fokus har legat på hur infrastrukturen placeras i förhållande till civila mål, en fråga som blivit särskilt relevant i och med konflikten. 

Ramboll arbetar också inom vatten-, energi- och transportsektorerna. Ramboll har en resiliensavdelning som fokuserar på nödvattenplanering, säkerhet och kontinuitet. I Ukraina arbetar Ramboll med gröna omställningsplaner, hållbara bostadskoncept och jämställdhet samt ekonomisk inkludering, med förståelse för lokala förhållanden och utmaningar.

Oskar Svärd, riksdagsledamot för Moderaterna och Mikael Larsson, riksdagsledamot för Centerpartiet underströk behovet av långsiktig planering och samordning mellan olika nivåer av regeringen och näringslivet. Beredskapsperspektivet behöver integreras i all planering och beslut och alternativa investeringslösningar behövsför att klara både nybyggnation och underhåll av befintlig infrastruktur.

Innovationsföretagens medskick från seminariet är att Sverige gör mycket, men det krävs ännu mer för att möta framtida utmaningar. Arkitekt- och ingenjörsföretag spelar en central roll i detta arbete, och med samordnade insatser från myndigheter, näringsliv och politik kan Sverige bygga en mer robust och hållbar framtid.