AI-kompetens kräver att högskolorna anpassar sitt utbildningsutbud
Universitetskanslerämbetet släppte tidigare i vår en rapport om AI:s påverkan på kompetensbehov. Innovationsföretagen har bidragit med insikter till rapporten, som konstaterar att högskolorna behöver anpassa sitt utbildningsutbud för att möta kompetensbehoven.
Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) fortsätter att accelerera, och behovet av specialister inom området växer i takt med att tekniken blir allt mer integrerad i olika branscher. För att AI ska kunna implementeras och tillämpas på ett effektivt sätt behövs en bredare kompetensbas. Det är nödvändigt att inte bara öka antalet AI-specialister, utan också att dessa specialister får en tvärdisciplinär förståelse för frågor som uppstår i skärningspunkten mellan teknik, samhälle, etik och juridik.
AI-teknikens framsteg medför betydande förändringar på arbetsmarknaden. Många arbetsuppgifter kan nu automatiseras, vilket skapar nya yrkesroller och krav på kompetens. I Sverige förväntas 68 procent av jobben arbeta tillsammans med generativ AI, vilket främst påverkar högutbildade och tekniker.
För högskolan innebär AI-utvecklingen att man både behöver utbilda fler specialister och integrera AI-innehåll i utbildningarna. Att bredda AI-innehållet till flera utbildningsprogram är en av de största utmaningarna för högskolan, systemen som garanterar hög kvalitet och högt förtroende inom högskolan bidrar också till att förändringsprocessen går långsamt.
– Teknikutvecklingen är dramatisk men rymmer också stor potential till att skapa betydligt större värden för samhället. För att Sverige inte ska halka efter i utvecklingen måste högskolornas utbildningar anpassas för att möta morgondagens kompetensbehov, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.
Generativ AI har potential att öka Sveriges BNP med 500-550 miljarder kronor, motsvarande en ökning på 9 procent över tio år vid en bred implementering. Försenad implementering förutspås ge en BNP-ökning på 2 procent, eller 90-110 miljarder kronor. De ekonomiska vinsterna kommer främst från ökad produktivitet, frigjord tid genom automatisering och återanvändning av tid för andra värdeskapande aktiviteter.
Sverige presterar väl när det gäller grundläggande drivkrafter för implementeringen av AI som säkerställer en säker och tillförlitlig AI-redo miljö, men ligger efter globalt när det gäller innovation. För att dra full nytta av AI:s potential måste Sverige investera i utbildning och öka användningen av AI. Högskolor och utbildningsinstitutioner står inför stora utmaningar men har också en central roll i att förbereda arbetskraften för en AI-driven framtid. Genom att främja tvärdisciplinär utbildning och skapa flexibla utbildningslösningar kan Sverige säkerställa att landet inte bara hänger med i AI-utvecklingen utan också leder den.
– För att stärka kompetensförsörjningen krävs åtgärder i hela utbildningskedjan. Bland annat vill vi ha ett kompetensavdrag som stimulerar företagens kompetensinvesteringar i sin personal, många andra länder har redan det och det finns ett stort värde för samhället att öka insatserna för kompetensutveckling, säger Joakim Bourelius.