Kompetensmatchning – en guldgruva för Sveriges ekonomi
Svenskt Näringslivs senaste rapport belyser de betydande samhällsekonomiska fördelarna av att bättre anpassa högre utbildning till arbetsmarknadens kompetensbehov. En förbättrad matchning mellan utexaminerade studenters kompetens och arbetsmarknadens krav kan inte bara öka förädlingsvärdet inom den svenska ekonomin, utan även generera betydande ökningar i skatteintäkter.
Svenskt Näringsliv har granskat de samhällsekonomiska effekterna av att bättre anpassa den högre utbildningen efter arbetsmarknadens kompetensbehov. Enligt rapporten skulle en förbättrad matchning av utexaminerade studenters utbildning och arbetsmarknadens behov innebära att förädlingsvärdet inom den svenska ekonomin, både näringsliv och offentlig sektor, ökar med sex miljarder kronor. Dessutom skulle den ökade matchningen ge ökade skatteintäkter med två miljarder kronor. På tio års sikt blir effekterna mångfalt större och ökningen i förädlingsvärde beräknas till 348 miljarder kronor, medan ökningen avseende skatteintäkter uppgår till 113 miljarder kronor. Arkitekt- och teknikkonsultbranschen är en av de branscherna där effekterna är som störst.
Bara inom sektorn Arkitekt- och tekniska tjänster vetenskaplig forskning och utveckling, är vinsterna av en bättre anpassning av ämnesval till arbetsmarknadens behov på ett års sikt 590 miljoner kronor. Den ökade aktiviteten inom sektorn ger även upphov till drygt 320 miljoner kronor i skatteintäkter, vilket är upp 16 procent. På tio års sikt skulle en bättre matchning mellan ämnesval och arbetsmarknadens behov ge 33 miljarder kronor i ökat förädlingsvärde samt 18 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Alltså totalt 51 miljarder kr på 10 års sikt.
– En bättre fungerande kompetensförsörjning är guld värd och det är vad rapporten sätter fingret på. I tioårsscenariot blir summorna gigantiska. Men de kan vara rimliga. För idag handlar allt om kompetens, där den finns där sker också investeringarna och där investeringarna sker utvecklas morgondagens exportsuccéer, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen.
Mycket stora värden skapas i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn har varit den mest expansiva delen av ekonomin de senaste 25 åren och förädlingsvärdet har mer än tredubblats sedan år 2000 samtidigt som andelen av BNP har ökat från nio till tolv procent. Bara under det senaste året har 27 000 nya jobb skapats inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Men kompetensbristen håller tillbaka potentialen. För fyra av tio innovationsföretag leder kompetensbristen till förlorade affärer, minskad försäljning eller stoppad expansion.
Här kan du läsa Svenskt Näringslivs rapport samt se på seminariet i efterhand, där bland annat Innovationsföretagens näringspolitiska expert medverkade:
Vill du veta mer om Innovationsföretagens förslag för att stärka företagens kompetensförsörjning via högskolan kan du läsa mer om det här: