Språkkrav i Upphandlingen: En Bromskloss för Kompetensförsörjning i Sverige
Sverige strävar efter en ledande position inom den gröna och digitala omställningen. Den rådande kompetensbristen hindrar dock företag i dag från att leverera de hållbara lösningar som efterfrågas. En översyn av kontraproduktiva upphandlingsregler behövs menar medlemsföretag i Innovationsföretagen.
Sverige står inför en stor och akut utmaning när det gäller bristen på ingenjörer. Lösningar som att uppmuntra fler att söka ingenjörsutbildningar, öka genomströmningen eller öka arbetskraftsinvandringen räcker inte. Fler åtgärder behövs och en möjlig lösning som bör övervägas är att i högre utsträckning öppna upp för engelskspråkig personal för att kompensera bristen på kompetens. Det menar COWI, ett av Innovationsföretagen medlemsföretag.
För närvarande sätter kommuner och regioner stopp för många personer med efterfrågad kompetens genom att kräva svenska språkkunskaper i sin upphandling Det innebär att även om en ingenjör har den nödvändiga tekniska kompetensen, kan de avvisas om de inte talar svenska. Det är ett onödigt hinder som fördröjer viktiga investeringar.
Anders Wiktorson, vd COWI SverigeFör att öka tillgången på kompetens är det nödvändigt att vi omprövar och anpassar våra upphandlingsprocesser.
– Kompetensbristen i Sverige utgör en betydande utmaning för företag som COWI. För att öka tillgången på kompetens är det nödvändigt att vi omprövar och anpassar våra upphandlingsprocesser. Att insistera på svenska språkkunskaper som ett absolut krav utgör inte bara ett hinder för internationella specialister utan utgör även ett direkt hot mot företagets förmåga att dra nytta av den bästa möjliga kompetensen, säger Anders Wiktorson, vd på COWI Sverige.
Många teknikkonsulter bedriver verksamhet i andra EU-länder och utanför Europa där erfarna yrkespersoner kan användas för att kompensera för den svåra situationen med bristande kompetens inom Sverige. Innovationsföretagen anser att det är ett stort problem att kommuner och regioner i alltför hög omfattning ställer obligatoriskt svenskt språkkrav.
– För att öka tillgången på kompetens bör kommuner, regioner och myndigheter verka för att välkomna även engelskspråkiga ingenjörer och arkitekter att bidra till det svenska samhällsbyggandet, säger Helena Dahlberg, förbundsjurist på Innovationsföretagen.
Engelskspråkig personal bör i större utsträckning bedömas på lika villkor som svenskspråkig personal, med betoning på teknik- och ingenjörskompetens som den avgörande faktorn.
Ökat fokus på kompetens framför kunskaper i svenska kan bidra till att lösa den pågående kompetensbristen i samhällsbyggnadssektorn och ge bättre lösningar på kortare tid. Men fler åtgärder krävs för att komma till rätta med den akuta bristen, såsom ökad genomströmning på ingenjörsutbildningar och ökad arbetskraftsinvandring.