Från klimatledarskap till passiv följare – vart är vi på väg?

– Sänkta klimatambitioner skadar svenska företag. Varumärket Sverige blir mindre värt och utan tydlig riktning ökar risken och kostnader för nödvändiga investeringar. Sverige har tidigare uppfattats som positivt drivande och agendasättande. Den bilden håller nu på att förändras, säger Anders Persson, näringspolitisk chef Innovationsföretagen.

Idag tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot utredare John Hasslers rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55.

I uppdraget ingick att ta fram övergripande principer för hur effektiv klimatpolitik kan utvecklas och hur klimatomställningen effektivast bidrar till förbättrad tillväxt och konkurrenskraft. Det måste finnas en tydlighet och en långsiktighet kring vart vi är på väg och vilka mål och ambitioner som vi har.

Stora delar av näringslivet har redan investerat stora summor i den nödvändiga klimatomställningen. Om regeringen sänker sina klimatambitioner ökar det risken och minskar lönsamheten. Näringslivet behöver långsiktiga spelregler för att kunna investera, stärka sin konkurrenskraft och leverera hållbara lösningar.

– De svenska klimatmålen sattes i bred politisk enighet 2017 och gav företagen förutsättningar att investera i klimatomställningen. Om målen rivs upp nu saboterar det tilliten för politiska uppgörelser för lång tid framöver, säger Anders Persson.

I grunden handlar det om att skapa hållbar konkurrenskraft, och här har Sverige och svenska företag legat långt framme. Men det handlar också om vilken position Sverige som land tar i klimatfrågan. Med sänkta klimatambitioner riskerar Sverige att tappa mark och halka efter.

– Sverige har fortfarande möjlighet att vara en drivande kraft i klimatomställningen.  Näringslivet har visat att man har förmågan att ställa om, att styra bort från slit och släng, onödigt förbrukande av resurser, att driva på för en långsiktig energi och resurseffektivitet, säger Anders Persson

Hållbar konkurrenskraft handlar om att utveckla och driva det som är ekonomiskt lönsamt, samtidigt som det inte drabbar samhället eller företag med onödiga kostnader. Kortsiktigt ekonomiskt stöd till det som inte är långsiktigt hållbart bromsar enbart upp omställningen.

– I sak kan Sveriges klimatmål ses som överflödiga om EU ändå har högre ambitioner. Men vilken signal skickar vi till oss själva och vår omvärld om vi inte sätter vår egen agenda för att stärka vår egen konkurrenskraft? Näringslivet har sektorsvis med ledning av gemensamma mål arbetat fram färdplaner för att uppnå målen. Och här har man kommit långt i omställningen. Låt inte det arbetet vara för gäves, säger Anders Persson.