Utländska specialister krävs på pass för att få jobba – ”Helt absurd regel”

Att arbetskraftsinvandra till Sverige är inte sällan förenat med stora svårigheter, något som TN har rapporterat om under lång tid. Inte minst finns kritik mot Migrationsverkets handläggningstider, som är alldeles för långa, enligt många arbetsgivare. Men trots detta väljer nu Migrationsverket att ytterligare skärpa kraven för dem som söker uppehållstillstånd för arbete, inte bara från de länder som har pekats ut som problemområden. Nu måste även arbetssökande från 61 länder, som tidigare inte behövde ha visum för att resa till Sverige, visa upp ett giltigt pass på en svensk ambassad eller ett svenskt generalkonsulat utomlands. Utan detta godkännande från ambassaden kan inte ansökningsprocessen fortsätta.

− En helt absurd regel. Människor som alltså kan åka hit på semester när de vill, ska nu tvingas identifiera sig på en svensk ambassad, som kan ligga hundratals mil bort, för att få uppehållstillstånd för arbete här. Känslan hos våra medlemsföretag var ”inte en regel till, nu lägger vi ner försöken att rekrytera utomlands”, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen.

− Jag kan förstå tanken bakom. Det är inte svårt att fejka en ansökan och hoppas på det bästa. Men vi är seriösa aktörer, arbetar med stora välkända företag och går alltid i god för de olika personerna som vi har rekryterat. Trots det måste vi underordna oss ett väldigt fyrkantigt och tungrott system, säger Patrick Hiller, vd på Telescope i Lund.

Joakim Bourelius håller med:

− Riksrevisionens kritik mot Migrationsverket gällde kvaliteten på anhörig- och asylinvandringen. Men här handlar det om högkvalificerad spetskompetens som är helt avgörande för att svenska företag ska kunna vara världsledande och ta fram de nya lösningar som Sverige behöver för att klara klimatomställning och digitalisering. De nya reglerna skapar orimliga problem för såväl företag och individer som för Sverige AB, säger han.

De skärpta reglerna trädde i kraft den 1 november förra året och omfattar alltså 61 viseringsfria länder, bland annat USA, Brasilien, Argentina, Sydkorea och Singapore. Det är länder som Sverige ofta rekryterar både specialister och forskare ifrån.

− Det visade sig snart att regelförändringen redan efter ett par månader hade fått stora konsekvenser för de internationella talanger som söker sig till Sverige. Dessutom har många av de svenska utlandsbeskickningarna tagits på sängen och har svårt att hinna med det merarbete som nu krävs.

Det säger Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige, branschorganisation för företag inom techsektorn. Runt årsskiftet genomförde de en undersökning, riktad till ett urval utlandsmyndigheter, för att kartlägga hur de nya reglerna påverkar rekryteringen av medarbetare från utlandet.

Främst är det kravet på att personligen behöva besöka en ambassad eller ett konsulat som påverkar ansökningsprocessen. En person i USA, boende till exempel i Kalifornien och med ambition att börja arbeta i Sverige, måste i dag flyga tvärs över landet till Washington för besöket på ambassaden. I en del andra länder, där Sverige inte har representation, kan det krävas en resa till ett annat land för att kunna visa upp passet och styrka identiteten.

− Vi har fått sådana exempel från våra medlemsföretag. En ingenjör som rekryterades från Honduras tvingades att flyga till Guatemala med hela sin familj eftersom Sverige inte har någon representation i Honduras, säger Joakim Bourelius.

Det kan alltså röra sig om långa, dyra och tidskrävande resor för ett besök som sedan, väl på plats, tar högst en kvart att genomföra.

Nyligen fattade regeringen ett beslut om att ge ett uppdrag till Migrationsverket om att underlätta för personer från viseringsfria länder att kunna visa upp pass i original. Vid en första anblick är det lätt att tro att regeringen därmed ger myndigheten i uppdrag att helt enkelt lösa problemet, men så är inte fallet.

− Problemet är kvar. Regeringen bara lappar och lagar, säger Joakim Bourelius.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard skriver på sin Linkedinsida att regeringen slår fast att Migrationsverket ”ska underlätta för personer från viseringsfria länder, som till exempel USA och Kanada, att kunna ta sig till Sverige utan att först behöva åka över hela kontinenten för att visa upp sitt pass på en svensk ambassad. En lösning för att korta resor skulle kunna vara att mobila stationer används för kontroll av pass, på platser där många sökande vistas. Det skulle t ex kunna handla om utanför universitetet på amerikanska västkusten. Men exakt hur det bäst görs får Migrationsverket avgöra”.

Men passkravet finns fortfarande kvar, konstaterar Joakim Bourelius, och poängterar att det krävs många ”mobila stationer” för att kompensera för detta. USA är ett stort land och det gäller även viktiga rekryteringsländer som Brasilien och Ukraina.

Joakim Bourelius menar att regeringen i stället borde lösa grundproblemet.

− Redan innan de nya reglerna började gälla den första november efterlyste Migrationsverket lagstöd för att göra undantag i passkravet för arbetskraftsinvandrare som kommer från viseringsfria länder. Det borde regeringen göra allt den kan för att leverera, säger han.

Men oavsett om den sökande och hens familj behöver åka långt eller kort för att visa upp sitt pass återstår ytterligare ett problem: Det är inte säkert att Migrationsverket godkänner ansökan.

− Det har också hänt att personer, trots att de har rest till ambassaden och visat upp passet, har fått avslag på sin ansökan. Det gör ju hela systemet än mer osäkert och en del ambassader har larmat om att studenter och forskare väljer andra länder än Sverige, säger Ana Andric.

Joakim Bourelius säger att Sverige i grunden är ett attraktivt land, men menar att den attraktiviteten minskar efter att en person har fått anställning och processen för att få arbetstillstånd inleds.

− Det är då problemen börjar: när man förstår att Migrationsverkets handläggningstider kan ta ett halvår eller mer och det är omöjligt att förutsäga när beskedet ska komma.

Tillbaka till Patrick Hiller och Telescope som arbetar med rekrytering av utländska specialister till svenska företag, bland annat den stora bristvaran ingenjörer. I det arbetat tar de ansvar för hela den praktiska processen, från ansökningshandlingar till flygbiljett och bostad − en process som nu har blivit ännu trögare, komplicerad, utdragen och oförutsägbar.

− Allt oftare måste vi säga till de företag som står och stampar och väntar på de nya medarbetarna att vi inte kan garantera någon exakt tid för när de kan anlända. Det blir en limbo som varken de enskilda människorna eller företagen mår bra av, säger han.

Ett sätt att lösa problemet kan vara att använda den teknik som finns idag i och med att allt fler länder utfärdar så kallat biometriska pass. De är utrustade med mikrochips som innehåller biometrisk information om passets ägare vilket gör de betydligt svårare att förfalska än traditionella pass. De kan sedan kontrolleras automatiskt, vilket bland annat märks på flygplatser runt om i världen, något som inte kräver att en fysisk person kollar att pass och person stämmer överens.

− Vi menar att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att undersöka de tekniska möjligheter som finns att kontrollera passets äkthet utan att det behöver visas upp personligen, vid ett besök, säger Ana Andric.

Enligt Migrationsverkets presstjänst är det dock ingen framkomlig väg:

”Nej, vi vill träffa personen och se passet personligen för att verkligen kontrollera äktheten, samt koppla ihop pass och person”, skriver de till TN.

Ett annat sätt är att helt enkelt återgå till det system som tidigare rådde för de visumfria länderna. En person som har fått sin ansökan om uppehållstillstånd godkänd av Migrationsverket visar upp sitt pass vid ankomsten till Sverige. Det kontrolleras då av gränspolisen som har all den kompetens som krävs för att kontrollera äktheten, en sista och logisk identitetskontroll som sedan gör att uppehållstillståndet får laga kraft.

− Ja, något måste göras. Vi har tappat uppdrag av viktiga rekryteringar till de svenska företagen eftersom processen är så krånglig och tidskrävande och som nu fått än mer grus i maskineriet, säger Patrick Hiller.

Migrationsverket skriver till TN att myndigheten har ”ett ansvar att granska identiteten hos de som reser in i Sverige och vistas här. Att vi kan koppla ihop en person och en ansökan genom att den sökande personligen visar upp sitt pass i original är en fråga om rättssäkerhet. Genom att skräpa kontrollerna minskar vi riskerna för oegentligheter”.

Varför är även viseringsfria länder numera inkluderade i det kravet?

”Det krävs ett personligt besök och kontroll av pass i original för att Migrationsverket ska kunna säkerställa att den som söker uppehållstillstånd uppfyller lagens krav på att ha ett giltigt pass. För viseringsfria personer, som inte tidigare har behövt besöka en ambassad eller ett generalkonsulat före resan till Sverige, innebär det här en förändring men det finns ingen laglig grund för att undanta viseringsfria personer från kravet. För att få uppehållstillstånd för arbete eller studier i Sverige längre än 90 dagar krävs det ett giltigt pass, oavsett om personen är viseringsfri eller ej, och därmed måste passet visas upp före beslut.”

Vilka konsekvenser för de som söker uppehållstillstånd ser ni i och med de nya reglerna?

”Vi förstår att det skärpta passkravet kan vara krångligt, men vi måste säkerställa identiteten hos de som får uppehållstillstånd i Sverige. Vi försöker göra det så smidigt som möjligt genom att se till att man bara behöver besöka Migrationsverket eller ambassaden/konsulatet vid ett tillfälle, och att besöket då kan kombineras med att man ändå ska lämna sina fingeravtryck och fotograferas för sitt uppehållstillståndskort.”

Finns risk för avslag trots resan till ambassaden?

”De ändrade rutinerna handlar om hur Migrationsverket ska arbeta med att säkerställa identiteten hos de som ansöker om uppehållstillstånd, inte om bedömningarna av själva ärendet. För att undvika onödiga resor kommer vi att be den sökande besöka ambassaden för att visa upp sitt pass när vi har påbörjat utredningen och ser att övriga krav verkar vara uppfyllda. Vi kommer alltså inte kräva detta om det finns andra skäl att avslå ansökan”, skriver Migrationsverket.

Läs artikeln i Tidningen Näringslivet här.