FOJAB leder vägen i återvunnet byggande

Det är inte hållbart att betrakta byggnader som konsumtionsvaror.  Det har funnits en trend att byggnader hellre rivits än renoverats och spillmaterialet har gått direkt till avfallscentraler. För att bygga och renovera smartare måste byggmaterial i stället återanvändas. För mobilitetshuset Hyllieäng, som beräknas vara klart 2024, vill FOJAB använda spillmaterial för byggnadens fasad. Projektet sker på uppdrag av byggherren Parkering Malmö, med visst stöd för att undersöka möjligheter för återbruk från Vinnova, som båda ser värdet i att utveckla metoder för att bygga med återbrukat material.

Jakten på industriellt spillmaterial

När en byggnad konstrueras väljs materialen vanligtvis från leverantörer som kan garantera materialens egenskaper, lämplighet och leveranser. För mobilitetshuset Hyllieängs byggnadsfasad såg processen däremot annorlunda ut. Projektteamet, tillsammans med olika leverantörer och beställare, sökte efter lämpliga material och landade i att använda spillmaterial i form av sekundaplåtar från produktionen av värmeväxlare, restmaterial från tillverkningsindustri och återbrukat glas som skulle kasseras vid ett fasadbyte på en högskolebyggnad i Malmö. Att samla in tillräckligt av rätt typ av material för fasadens stora yta innebar flera utmaningar – bland annat att hitta material som finns i tillräcklig mängd och kan tillgängliggöras vid rätt tid.

Det saknas system för att bygga med återbrukat material

Det är idag svårt att koppla ihop industrins spillmaterial med byggsektorn och processen är både ad hoc och svårnavigerad. Projektledare Petra Jenning menar att det idag finns ett flöde av material som passerar samhället utan att något extra värde utvinns.

– Samtidigt vill vi inte ta spillmaterial som redan återanvänds i andra industrier, säger Petra Jenning.

Spillmaterial som ska användas i byggnader behöver dessutom testas och kvalitetssäkras. Fasadens glaspaneler behövde exempelvis skickas in på provtagning för att säkerställa deras hållfasthet. I och med att materialet samlas in efter hand som det uppstår finns det en osäkerhet i när allt material kommer att vara tillgängligt, och hur lagerhållningen kan lösas. Industribolaget som tillhandahåller restmaterial från sin process har möjlighet att lagerhålla delarna under insamlingsperioden, medan glaset får lagerhållas av byggherren

– Processen handlar om att vara trygg i att jobba med en större grad av osäkerhet. Vi vet inte exakt hur plåtarna kommer att se ut till exempel, men genom att säkerställa ett system för hur materialen kan sättas samman känner vi oss tillräckligt trygga med att slutresultatet kommer att bli bra. Det gäller att våga testa nya arbetsmetoder och att experimentera, säger Petra Jenning.

Bygglovsprocessen inte anpassad för återvunnet material

Den nu rådande bygglovsprocessen är inte riktigt anpassad för att bygga med återvunnet material. Så som det ser ut idag behöver byggnaden ofta vara väl specificerad vid bygglovsansökan. Samtidigt medför de långa processerna som projektering och byggnation att mycket kan hinna hända med tillgängligheten av olika återbrukade material innan allt är klart. Det finns en diskrepans mellan den idealiserade bygglovsprocessen och den fysiska verkligheten. Givet nuvarande lagstiftning kan det eventuellt vara svårt att få bygglov, särskilt om det återbrukade materialet samlas in över en längre tid. Det som idag avgör huruvida en byggnad kan bestå av återvunnet material beror främst på allas (kommunen, arkitekten, leverantörer, byggherrar) vilja att få det hända, och villighet att jobba på nya sätt.

– Utifrån återbruksperspektivet vore det bättre ifall fler mindre beslut kunde tas löpande under bygglovsprocessens gång, i stället för ett ja eller nej vid ett enskilt tillfälle, säger Petra Jenning.

Petra Jenning menar att det på sikt hade varit lämpligt med en databas där materialflöden och resurser från alla sektorer är synliga och sökbara, inte bara byggbranschen. På så sätt kan man hitta tänkbara material och samarbetspartners, och underlätta för nya innovationer. För att kunna bygga med återbrukat material skulle både arbetssätt och lagstiftning behöva bli mer flexibla. Först då kan byggnader i återbrukat material byggas i stor skala.

Innovations­företagens medlemmar driver samhälls­utvecklingen framåt genom innovativa projekt. Med Innovationscase lyfter vi kontinuerligt särskilt spännande och nytänkande case från våra medlems­företag.

Läsa alla case här.