Vad jag lärt mig de senaste åtta åren

Efter åtta år som förbundsdirektör börjar det bli dags för summering. Här är åtta saker jag lärt mig de senaste åtta åren.

Min förbundsdirektörskollega, Åsa Zetterberg på TechSverige, brukar ofta påminna oss om lärandet i vardagen. ”Vad har vi lärt oss på detta?” brukar hon regelbundet fråga efter både jobbiga och framgångsrika projekt.

Och för mig, som ännu inte är utskriven från ”School of life”, utan ständigt lär mig nya saker, är det den bästa frågan.

Så nu, efter snart åtta år som ansvarig för bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen, ställer jag mig frågan: vad har jag lärt mig de senaste åren?
Här är ett försök till summering.

1. Ingenjörsuppdraget är otroligt brett och mångfacetterat

Insikten om att ingenjörsutbildningen kan leda till nästan vad som helst har verkligen förstärkts efter mina år på förbundet. Ingenjörer bygger, planerar, innoverar, driver, leder, förändrar: och allt där emellan.

2. Berättandet behöver får större plats

Ett varumärke formas av omvärlden – det är mottagaren som ytterst bestämmer vad som läggs i varumärket. Men kan du berätta en berättelse på ett bra sätt har du enorma möjligheter att bidra till att bilden blir rätt. På förbundet har vi jobbat aktivt med berättandet – just för att hjälpa omvärlden att förstå hur vi tänker och vart vi är på väg.

3. Samhällsbyggnadssektorn behöver öppna fler dörrar

Familjen av människor, företag och organisationen som utgör byggsektorn har en tendens att prata om sektorn som ett ”vi”, till skillnad mot ”de” som står utanför. Det hade inte varit fel om fler influenser från andra länder, branscher och kulturer kunde båda utmana och utveckla byggsektorn.

4. I blåsiga tider behövs institutioner mer än någonsin

Under pandemin och när kriget i Ukraina bröt ut blev det uppenbart hur viktigt det är med fasta former och strukturer att luta sig mot: såsom kollektivavtal eller en trygg branschorganisation. Här gjorde vi vårt bästa för att skapa lite mer trygghet, ordning och reda för företagen i vår bransch.

5. Branschglidningarna stökar till det

Indelningen av företag i grupper, branscher eller försök att sätta SNI-koder på olika organisationer: det arbetet blir bara svårare och svårare. I jobbet med att stärka vårt förbund, har jag mött massor av utmaningar kring gränsdragningsproblematiken. Detta kräver sannolikt ett omtag och ett nytt synsätt för framtiden.

6. Digitaliseringen har knutit oss samman…

Under pandemin flyttade vi våra råd och arbetsgrupper från fysiska möten till Teams. I ett slag kunde många fler delta. Våra råd har aldrig varit så viktiga – och så aktiva – som nu.

7. … och utmanat sammanhållningen

Samtidigt som vi hittat bra arbetsformer för våra råd har den nära sammanhållning som vi haft på vårt kansli, med kollegorna på Almega och inom Svenskt Näringsliv, utmanats när mycket flyttat till digitala möten. Teams, Zoom och Google Meet är utmärkta som komplement, men ska vi bygga riktigt nära arbetsgrupper krävs det att vi ses. Och inte för sällan.

8. Det tar tid att bygga kulturer

Det låter såklart trivialt, men kulturer är inget som kan organiseras fram eller beslutas med några kraftfulla insatser av ledande befattningshavare. Varken i ett samhälle eller på ett företag. Ett sådant arbete tar tid och kräver både mod, engagemang och lagarbete. Kulturförändringar kan vara nyttiga och nödvändiga: men de tar tid att få på plats.

Det finns såklart massor av andra lärdomar. Vissa dyrköpta, andra insikter förvärvade efter aktiva och medvetna beslut.

Ytterligare summeringar kanske kommer nästa vecka. Ni har inte sett det sista av fredagsbloggen än…

*

I helgen firas midsommar med goda vänner, både med midsommarstång på Koviken på Lovön utanför Stockholm, och med lite mat hemma i Bromma.

Det blir traditionsenligt, med sill, potatis och kanske någon jordgubbe.

Trevlig midsommar!

/magnus