Ny rapport: Fem förslag för mer tjänsteforskning

För att den svenska tjänstesektorn fortsatt ska vara konkurrenskraftig krävs ytterligare satsningar på forskning och innovation. I en ny rapport, Tjänstesektorn ritar om kartan över framtidens forskning och innovation, föreslår Almega tillsammans med Innovationsföretagen, IT&Telekomföretagen samt Vårdföretagarna fem reformer som skapar bättre förutsättningar för tjänsteföretag att delta i forskningsprojekt.

Tjänstesektorn spelar en viktig roll i strukturomvandlingen driven av teknikutvecklingen som möjliggör digitalisering och automatisering. Idag är techbranschens bidrag till svensk BNP nästan lika stort som de traditionella industrierna tillsammans. Men för att tjänstesektorns konkurrenskraft ska bestå krävs ytterligare satsningar på forskning och innovation.

Framgångsrik samverkan

I Almegas nya rapport, Tjänstesektorn ritar om kartan över framtidens forskning och innovation, presenteras exempel på framgångsrika forskningssamarbeten mellan tjänsteföretag och akademin samt förslag på hur forskningspolitiken kan förbättras.

Rapporten visar tydligt att när ett företag deltar i ett forskningsprojekt skapar det engagemang och motiverar medarbetarna att utvecklas inom sitt arbete. Samtidigt är det kostsamt att investera i forskning och innovation, och företagen vittnar om att investeringen är svårmotiverad på kort sikt.

Så ökas innovationskraften

Rapporten presenterar även fem reformförslag som skulle medföra att fler tjänsteföretag kan delta i forskningsprojekt och få tillgång till forskningsmedel:

1. Förstärk FoU-avdraget

   Idag får företag göra avdrag på arbetsgivaravgiften om en medarbetare ägnar minst 50 procent av sin arbetstid till forskning. Detta innebär hinder för små företag och konsultverksamheter som ofta arbetar med många olika projekt samtidigt. Utformningen av FoU-avdraget måste ses över så att även dessa kan ta del av avdraget.

2. Öka samverkan inom omsorgsforskningen

   Att bedriva forskning ingår inte i kommunernas kärnverksamhet. Företag som arbetar på uppdrag av en kommun, exempelvis skolor eller omsorgsföretag, har därför små möjligheter att ägna sig åt forskning, som istället bedrivs på lärosätena. För att forskning ska kunna ske närmare företagen måste det krävas samproduktion med offentlig sektor eller välfärdsföretag när omsorgsforskningen finansieras.

3. Öka satsningarna på digitalisering

   Digitalisering, nyttjande av data och ny teknologi blir alltmer centrala forskningsområden. Här krävs satsningar så att Sverige kan behålla sin tätposition i konkurrensen. Regeringens satsning på ett forskningsprogram om digitalisering, 40 miljoner kronor årligen från år 2023, räcker inte. Jämför exempelvis med satsningarna på fordonsindustrins särskilda forskningsprogram, en miljard årligen varav hälften offentliga medel.

4. Utforma relevanta innovationsprogram

   Inom ramen för Vinnova finns ett antal strategiska innovationsprogram, SIP. Dessa kommer ha stor betydelse för vilka projekt som tilldelas pengar och därmed vilka områden som ges möjlighet att utvecklas. När programmen utformas måste de även vara relevanta för den allt viktigare tjänstesektorn. Exempel på relevanta forskningsprogram skulle kunna vara speldesign, vård och omsorg, kognitionsvetenskap, automatisering eller kompetensförsörjning.

5. Se över Vinnovas stödnivåer

   Eftersom tjänsteforskning sällan resulterar i en ny konkret produkt sker värdeskapandet ofta i ett längre perspektiv, exempelvis genom fler och mer utvecklande kundsamarbeten eller utveckling av befintliga tjänster för att öka kvaliteten. Idag är det finansiella stödet begränsat till 50 procent, en nivå som i vissa fall kan vara motiverad att höja givet att statsstödsreglerna respekteras.

Läs hela rapporten här.