De klassiska dygderna brukar räknas till sju, men ”kardinalsdygderna” är fyra: förstånd, rättvisa, måttfullhet och mod. Just mod är i sig viktigt, men – allt enligt Wikipedia – kan detta även ses som ”styrka” eller ”uthållighet”. Sett ur ett förändringsperspektiv är alla dessa dygder viktiga. Men låt mig betona just uthållighetens betydelse.
Som läsare av denna blogg vet har vi sedan i vintras ett nytt namn och i viss mån även ett bredare uppdrag, bland annat som förbund inom Svenskt Näringsliv. För mig, som varje dag får jobba med branschens viktiga frågor och att få prata mig varm för branscharbetet är det lätt att få känslan av att namnet och positionen är satt: att vi nu är färdiga. Så är det självklart inte.
I praktiken har arbetet bara börjat. Det kommer att ta lång tid att flytta bilden av branschen, mot den kunskapsintensiva, erfarna men också kreativa problemlösande bransch som vi redan är – men också vill uppfattas som. Nyhetens behag går över, nyfikenheten är blott temporär.
Uthålligheten är en nödvändighet för oss som driver denna förändring, i synnerhet om förändringen är lite större. Att nöta på, att orka upprepa samma budskap, det är en nödvändighet om vi ska lyckas med en varaktig förändring. Mod, förstånd, kanske måttfullhet: även detta avgörande för att förändringen ska bli av. Men utan uthållighet finns risken att allt annat går om intet. Detta är en läxa för alla som vill förändra, i synnerhet om förändringen ska vara lite större.
Så om dessa bloggar verkar vara lite repetitiva, lite upprepande så vet du vad det beror på. Det handlar om uthållighet.
*
I helgen tar jag lite ledigt och åker skidor med några studiekamrater från Linköpingstiden. Allt för att kunna vara riktigt, riktigt uthållig.
Trevlig helg!
//magnus