Hoppa till innehåll

Dagens samhälle kräver allt mer av våra politiker. Det duger inte att på politiska grunder lägga sig i frågor där vetenskap och fakta redan finns på bordet.

Var går gränsen mellan politikens ansvar och professionens ansvar? Frågan aktualiseras ibland, både då politiker lägger sig i frågor som redan hanteras av tjänstemän och myndigheter, men även då myndigheterna ger sig in i politiskt laddade värderingsfrågor.

Låt oss först slå fast att vi vill ha en demokrati, med folkvalda, politiker som drivs av värderingar och gärna ideologier. Vi vill inte ha ett samhälle som styrs av experter och vetenskapsmän (tro mig!).

Faktum är att det politiska uppdraget att forma visioner, målbilder och att göra avvägningar mellan olika intressen är viktigare än någonsin.

Men låt oss också slå fast att dagens samhälle kräver allt mer av de som styr och leder, både politiker och tjänstemän. Att förstå samband, att dra nytta av lärdomar från vetenskap och expertis: det kräver både ödmjukhet och ett visst mått av egen kunskap.

Jag oroar mig dock mycket för att vi får både politiker och en politisk debatt som inte bryr sig om fakta och som avfärdar kunskap som om det vore värderingar och bara ”åsikter”.

Frågor om miljö och klimat är ju ett uppenbart område, där krocken känns extra allvarlig.

Men det gäller förvisso många andra frågor också. Just nu finns exempelvis ett politiskt tryck för att bygga mer järnväg, inklusive banor som gör det möjligt att köra väldigt fort. Respekten för tjänstemännens och professionens roll i detta sammanhang måste upprätthållas. Det finns flera perspektiv, där forskning och fakta krockar med politiska ambitioner.

Visst går det att bygga höghastighetsbanor (jag hör personligen till de som tror att det är nödvändigt för landets utveckling), men vi måste klara av att göra det på ett sätt där kunskap och erfarenhet tas till vara.

Det går inte att undvika krockar. Det går ibland inte att dra en knivskarp gräns mellan domänen ”faktabaserat” och domänen ”värderingsbaserat”. Vissa frågor är helt enkelt svåra.

Men två saker måste vi klara av om detta ska gå bra framöver.

Det ena handlar om respekten för både det politiska uppdraget och respekten för professionens och vetenskapens roll i sammanhanget. Fler forum för dialog, samverkan och kunskapsutbyte måste främjas och etableras. Och på samma sätt som politiker måste respektera forskare och experter, måste det finnas en respekt från vetenskap och profession mot våra politiker och deras uppdrag.

Det andra handlar om att politiken måste bry sig betydligt mer om hur vårt komplexa samhälle fungerar och hur det bör ledas. Fakta får inte avfärdas lättvindigt. Kunskap måste respekteras, även om den ibland inte stöder den egna tesen.

Därtill: vi har i många fall väldigt duktiga myndigheter och experter på dessa myndigheter. Låt dessa få vara med och forma både processer och genomförande.

Det gemensamma samhälle vi bygger just nu kräver både mer kunskap, men kanske också en modernare, kunnigare form av politiker.

***

Är du nyfiken på vad FIDIC-kontrakten kan erbjuda dig och din verksamhet? Nästa fredag morgon har vi ett tillfälle att fördjupa sig i detta. Missa inte det.  Läs mer här:

***

I helgen är mina föräldrar på besök. Då passar vi på att besöka Liljevalchs vårsalong. Det brukar alltid vara givande.

Trevlig helg.

/magnus