Hoppa till innehåll

Det svenska samhället skriker efter ingenjörer. Kompetensbristen är det främsta hindret för företagens tillväxt och hämmar skapandet av nya jobb. I veckan är det 40 år sedan den senaste högskolereformen genomfördes. Det är dags för en rejäl uppdatering för att öka antalet ingenjörer, skriver Magnus Höij i en debattartikel i Ny Teknik.

Stora teknikskiften i samhället, digitalisering, akut bostadsbrist och behovet av mer infrastruktur har lett till en mycket stor efterfrågan på ingenjörstjänster. De kunskapsintensiva tjänster som ingenjörsföretag levererar efterfrågas i allt större utsträckning, inte bara i Sverige utan ifrån hela världen.

Den dramatiska skillnaden mellan tillgång och efterfrågan på utbildad arbetskraft har medfört en stor brist på kompetens. Kompetensbristen är den absolut största utmaningen för företagens verksamhet. Bristen är stor i hela landet och leder i vissa fall till att företagen tvingas flytta sin verksamhet till andra länder. Arbetstillfällen går förlorade och Sverige tappar konkurrenskraft och viktiga källor till innovation.

I tisdags var det 40 år sedan högskolereformen genomfördes. Det är samma år som VHS-spelaren introducerades i USA och 8-bitars Commodore släpptes. Digitalisering, globalisering och Artificiell Intelligens var okända begrepp liksom Internet. Mycket har hänt sedan dess och vi behöver anpassa utbildningsväsendet därefter.

För det första behöver vi se över hur många ingenjörer som utbildas i Sverige. Vi behöver öka antalet utbildningsplatser på våra högskolor och se till att studenterna har bättre förutsättningar att klara sina studier. I dagsläget tar endast 50 procent av de som börjar utbildningen examen. Det är ett nationellt misslyckande.

Minst lika viktigt är att få fler tjejer att söka sig till teknikutbildningar. I dag är endast 30 procent av de som tar examen från en ingenjörsutbildning tjejer. Detta trots att tjejer ofta har högre betyg och bättre förmåga att klara utbildningen. Att inte fler ingenjörsutbildningar attraherar kvinnor i lika stor utsträckning som män är även det ett stort misslyckande.

För det andra behöver vi locka till oss fler ingenjörer från andra länder. Både de med yrkeserfarenhet och de som är nyutexaminerade. Att locka studenter att genomföra hela eller delar av sina akademiska studier i Sverige måste vara högt prioriterat. Sverige måste vara ett attraktivt land både att jobba och leva i. Vi bör tillsamman med de fackliga organisationerna hitta sätt att välkomna den här typen av kompetens till Sverige.

Vi måste underlätta för utländska studenter att efter sina studier stanna kvar och etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. I dag är det enbart 9 procent av de utländska studenterna som stannar kvar.

Ytterligare en viktig faktor är att i ett tidigt skede identifiera och ta tillvara på kompetensen hos nyanlända. Bra initiativ på området finns redan i form av exempelvis snabbspår och jobbsprånget, dessa behöver utvecklas. Två av tre arkitekt- och ingenjörsföretag är intresserade av att anställa nyanlända med rätt kompetens.

Att vi måste sluta utvisa redan etablerad nyckelkompetens på grund av bagatellartade administrativa missar är överflödigt att påpeka.

  • Svenska Teknik och Designföretagen efterfrågar följande åtgärder för att lösa den akuta kompetensbristen:
  • Öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna
  • Stötta individen för att öka förutsättningar att klara studierna
  • Locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningar
  • Gör det attraktivt för utländska ingenjörer att jobba i Sverige
  • Underlätta för utländska studenter att stanna och jobba i Sverige
  • Hitta snabba vägar för att tillvarata kompetensen hos nyanlända

Magnus Höij, vd Svenska Teknik&Designföretagen